Västgötadals l. Västgöta-Dals regemente

Västgöta-Dals regemente (№ 16) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624-1901. Förbandsledningen var förlagd i Vänersborgs garnison i Grunnebo hed.

Historia

Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Västergötland och Dalsland. År 1615 organiserades dessa enheter till Västergötlands storregemente av Gustav II Adolf. Västergötlands storregemente bestod av tre fältregementen där Västgöta-Dals regemente utgjorde ett.

Åren 1621-1624 delades storregementet permanent till tre mindre regementen, där Västgöta-Dals regemente från den 10 mars 1624 bildade ett. I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Västgöta-Dals regemente som det tolfte i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning. Regementets första befälhavare var Wilhelm von Salzburg.

Regementet deltog i slaget vid Gadebusch. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta-Dals regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, bland annat hela Västgöta-Dals regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen.

Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 16 Västgöta-Dals regemente.

Inför 1901 års försvarsbeslut föreslog chefen för generalstaben, generalmajor Axel Rappe, att ett nytt infanteriregemente skulle bildas inom I. arméfördelningen. Stommen till det nya regementet föreslogs hämtas från Västgöta-Dals regemente och Bohusläns regemente. De kvarvarande delarna av de två regementena föreslogs då att sammanslås och bilda Bohus-Dals regemente inom III. arméfördelningen. Regeringen förordade dock att Västgöta-Dals regemente och Hallands bataljon skulle sammanslås och bilda ett nytt infanteriregemente avsett för I. arméfördelningen. Genom försvarsbeslutet beslutades dock att Västgöta-Dals regemente skulle lämna sina rotar i Västergötland och omlokaliseras till Halland. Med denna påfallande förändring kom regementet den 1 januari 1902 att anta namnet № 16 Hallands regemente. Vid samma tid överfördes en av regementets bataljoner till Skedalahed, sju km öster om Halmstad, där tidigare Hallands bataljon övats.

Förbandschefer

• 10 mars 1624: Welham von Salzburg (Tf.)
• 1625-1632: Göran Cunnighame
• 1632-1651: Nils Kagg
• 1651-1657: Johan Stake
• 1657-1660: Gustaf Oxenstierna
• 1660-1680: Wilhelm Jernsköld
• 1680-1691: David Makeléer
• 1691-1705: Johan Fägerskiöld
• 1705-1716: Georg Reinhold Patkull (tillfångatagen)
• 1710-1712: Nils Palmfelt (Tf.)
• 1713-1716: Berndt Christopher Wulfrath (Tf.)
• 1716-1732: Libert Rosenstierna
• 1732-1735: Johan Fredrik Didron
• 1735-1745: Carl Ollonberg
• 1745-1749: Carl Lillie
• 1749-1766: Erik Lybecker
• 1766-1769: Ulrik Scheffer
• 1769-1769: Claes Christoffer Ekeblad
• 1769-1770: Carl Gustaf Strömsköld
• 1770-1773: Joen Philip Klingspor
• 1773-1779: Abraham Daniel Schönström
• 1779-1785: Fredrik Posse
• 1785-1793: Gustav Cronhielm
• 1793-1796: Gustav Lewenhaupt
• 1796-1811: Carl Bunge
• 1811-1816: Carl Axel Löwenhielm
• 1816-1817: Fredrik Vilhelm Gyllenram
• 1817-1838: Wilhelm Albrecht Dorchimont
• 1838-1847: Axel Vilhelm Ehrengranat
• 1847-1853: Polykarpus Erik Cronhielm
• 1853-1864: Claes Samuel Sandels
• 1864-1871: Lage Posse
• 1871-1882: Eggert Elers
• 1882-1890: Otto Taube
• 1890-1890: Pontus Henrik Vilhelm Reuterswärd
• 1890-1894: Carl Oskar Unaeus
• 1894-1902: Otto Vilhelm Löwenborg
  

Est'd 2020-12-25