Follow
Västergötland Cavalry Regiment
The Västergötland Cavalry Regiment (Swedish: Västgöta kavalleriregemente) was a Swedish Army cavalry regiment that traced its origins back to the 16th century. It was reorganized into an infantry regiment in 1811. The regiment's soldiers were recruited from the province of Västergötland.
History
The regiment has its origins in fänikor (companies) raised in Västergötland in the 16th century. In 1613, these units - along with fänikor from the nearby province of Dalsland - were organised by Gustav II Adolf into Västergötlands storregemente. Sometime between 1621 and 1624, the grand regiment was permanently split into four smaller regiments, of which Västergötland Horse Regiment was one.
The regiment was officially raised in 1628 although it had existed since the early 1620s. The regiment soon changed name to Västergötland and Dalsland Horsemen and was one of the original eight Swedish cavalry regiments mentioned in the 1634 Instrument of Government. The regiment's first commander was Erik Soop. It was renamed to Västergötland Cavalry Regiment in 1655 and was allotted in 1691.
Västergötland Cavalry Regiment was reorganised into a dragoon regiment in 1792 and changed its name to Västergötland Line Dragoon Regiment and later Västergötland Dragoon Regiment to reflect that. The regiment was then reformed into the infantry regiment Västgöta Regiment in 1811.
Commanding officers
- 1679-1708: George Zelow
- 1708-1710: Lars Hierta
- 1710-1714: Carl Gustaf Dücker
- 1714-1719: Hans von Fersen
- 1719-1721: Carl Frölich
- 1721-1731: Carl Kruse
- 1731-1737: Axel Spens
- 1737-1740: Didrik Julian von Löwenstern
- 1740-1747: Johan Fredrik Didron
- 1747-1749: Johan von Kaulbars
- 1749-1768: Axel Wrede-Sparre
- 1768-1775: Lars Hierta
- 1775-1785: Carl Julius Bernhard von Bohlen
- 1785-1808: Georg Wilhelm Fock.
- 1808-1811: Måns Palmstierna
Name Changes
- Kungliga Västgöta regemente till häst 1628-1634
- Kungliga Västgöta och Dals ryttare 1634-1655
- Kungliga Västgöta kavalleriregemente 1655-1713
- Kungliga Västgöta kavalleriregemente 1713-1802
- Kungliga Västgöta linjedragonregemente 1802-1806
- Kungliga Västgöta dragonregemente 1806-1811
Västgöta kavalleriregemente
Västgöta dragonregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1628-1811. Förbandsledningen var förlagd på Axevalla hed mellan Skara och Skövde. Under åren kallades regementen t.ex Kungl. Västgöta regemente till häst, Västgöta och Dals ryttare, Västgöta kavalleriregemente och Västgöta linjedragonregemente.
Historia
Regementet har historiska traditioner från de ryttarfanor som sattes upp i Västergötland under 1500-talet och som 1628 bildade ett regemente, Västgöta regemente till häst. I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Västgöta och Dals ryttare som det tredje kavalleriregementet i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning. Regementets första chef var Erik Soop.
År 1655 ändrades namnet till Västgöta kavalleriregemente och 1691 blev regementet indelt.
Regementet deltog i slaget vid Gadebusch, men har inte fått det segernamnet tilldelat sig. Efter Gadebusch marscherade den svenska hären, vilken bland annat bestod av Västgöta regemente, västerut. Då både förplägnad och ammunition sinade tvingades Magnus Stenbock med sin kvarvarande armé att kapitulera den 6 maj 1713 vid Tönnigen i norra Tyskland, något som kom att kallas för Stenbocks kapitulation vid Tönnigen. Kapitulationen resulterade i att flera svenska regementen upplöstes och hamnade i dansk fångenskap, däribland hela Västgöta regemente. Regementet återuppsattes senare samma år i Sverige igen.
År 1792 omorganiserades regementet till dragonregemente och 1802 erhöll det namnet Västgöta linjedragonregemente. År 1806 ändrades namnet till Västgöta dragonregemente. År 1811 överfördes regementet från kavalleriet till infanteriet och fick det nya namnet Västgöta regemente.
Förläggningar och övningsplatser
Regementet övades från 1689 på Eggby ängar, öster om Skara och från 1745 på Axevalla hed, mellan Skara och Skövde. Förbandets klassiska övningsplats var Axevalla hed, där kasernbyggnaderna har övertagits av Axevalla folkhögskola, men blev senare förlagt i Vänersborg.
Heraldik och traditioner
Regementets fana "på duk ginstyckad i svart och gult i en runt fält Västergötlands vapenbild i omvända tinkturer; ett upprest lejon åtföljt i övre yttre och nedre inre hörnet av en stjärna av silver. Segernamn runt skölden". Västgöta dragonregementes traditioner och fanor fördes vidare av Västgöta regemente.
Förbandschefer
- 1679-1708: George Zelow
- 1708-1710: Lars Hierta
- 1710-1714: Carl Gustaf Dücker
- 1714-1719: Hans von Fersen
- 1719-1721: Carl Frölich
- 1721-1731: Carl Kruse
- 1731-1737: Axel Spens
- 1737-1740: Didrik Julian von Löwenstern
- 1740-1747: Johan Fredrik Didron
- 1747-1749: Johan von Kaulbars
- 1749-1768: Axel Wrede-Sparre
- 1768-1775: Lars Hierta
- 1775-1785: Carl Julius Bernhard von Bohlen
- 1785-1808: Georg Wilhelm Fock.
- 1808-1811: Måns Palmstierna
Namn, beteckning och förläggningsort
Namn
- Kungliga Västgöta regemente till häst 1628-1634
- Kungliga Västgöta och Dals ryttare 1634-1655
- Kungliga Västgöta kavalleriregemente 1655-1713
- Kungliga Västgöta kavalleriregemente 1713-1802
- Kungliga Västgöta linjedragonregemente 1802-1806
- Kungliga Västgöta dragonregemente 1806-1811
Mötesplatser och förläggningsorter
Eggby ängar 1689-1745
Axevalla hed 1745-1811
Länsi-Göötanmaan ratsuväkirykmentti
Länsi-Göötanmaan ratsuväkirykmentti (ruots. Västgöta kavalleriregemente) oli Ruotsin armeijan ratsuväkirykmentti, joka sai alkunsa 1500-luvulla. Se sai loppunsa vuonna 1811 kun sen uudelleenorganisoitiin Länsi-Göötanmaan jalkaväkirykmentiksi. Rykmentin sotilaat rekrytoitiin Länsi-Göötanmaan ja Dalslannin maakunnista.
Rykmentti juontaa juurensa Länsi-Göötanmaalla 1500-luvulla perustetuista fänikor-komppanioista. Vuonna 1613 Kustaa II Aadolf organisoi nämä yksiköt yhdessä läheisen Dalslannin maakunnan fänikorien kanssa Länsi-Göötanmaan suurrykmentiksi. Joskus vuosien 1621 ja 1624 välisenä aikana suurrykmentti jaettiin pysyvästi neljäksi pienemmäksi rykmentiksi, joista Länsi-Göötanmaan ratsuväkirykmentti oli yksi.
Rykmentti perustettiin virallisesti vuonna 1628, vaikka se oli ollut olemassa jo 1620-luvun alusta lähtien. Rykmentti muutti pian nimensä Länsi-Göötanmaan ja Dalslannin ratsuväeksi, ja se oli yksi alkuperäisistä kahdeksasta ruotsalaisesta ratsuväkirykmentistä, jotka mainittiin vuoden 1634 hallitusmuodossa. Rykmentin ensimmäinen komentaja oli Erik Soop. Sen nimi muutettiin Länsi-Göötanmaan ratsuväkirykmentiksi vuonna 1655 ja se ruotujaettiin vuonna 1691.
Länsi-Göötanmaan ratsuväkirykmentti organisoitiin uudelleen rakuunarykmentiksi vuonna 1792, ja sen nimi muutettiin Länsi-Göötanmaan linjarakuunarykmentiksi, myöhemmin Länsi-Göötanmaan rakuunarykmentiksi.
Vuonna 1811 Länsi-Göötanmaan ratsuväkirykmentti lakkautettiin ja uudistettiin Länsi-Göötanmaan jalkaväkirykmentiksi.
Komentajat
- 1679-1708: George Zelow
- 1708-1710: Lars Hierta
- 1710-1714: Carl Gustaf Dücker
- 1714-1719: Hans von Fersen
- 1719-1721: Carl Frölich
- 1721-1731: Carl Kruse
- 1731-1737: Axel Spens
- 1737-1740: Didrik Julian von Löwenstern
- 1740-1747: Johan Fredrik Didron
- 1747-1749: Johan von Kaulbars
- 1749-1768: Axel Wrede-Sparre
- 1768-1775: Lars Hierta
- 1775-1785: Carl Julius Bernhard von Bohlen
- 1785-1808: Georg Wilhelm Fock.
- 1808-1811: Måns Palmstierna
Rykmentin viralliset nimet ajan funktiona
- Kungliga Västgöta regemente till häst 1628-1634
- Kungliga Västgöta och Dals ryttare 1634-1655
- Kungliga Västgöta kavalleriregemente 1655-1713
- Kungliga Västgöta kavalleriregemente 1713-1802
- Kungliga Västgöta linjedragonregemente 1802-1806
- Kungliga Västgöta dragonregemente 1806-1811