Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.
view all

Profiles

Haparanda Locality Project

Genealogy project for Haparanda, Sweden.

Haparanda village projects

No village projects yet.

Regional Locality Projects

Finnmark: Alta I Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd

Finland and Karelia

Finland and Karelia project

Introduction to Haparanda

Haparanda (Finnish: Haaparanta, meaning aspen beach) is a locality and the seat of Haparanda Municipality in Norrbotten County, Sweden. It is adjacent to Tornio, Finland. Haparanda had a population of 4,856 in 2010,[1] of out of a municipal total of 10,200 inhabitants.

Haparanda is, despite its small population, for historical reasons often still referred to as a city. Statistics Sweden, however, only counts localities with more than 10,000 inhabitants as cities. Haparanda is located at the northerly extreme of the Swedish coastline, and far removed from large cities. Its summers are very mild for a coastal location so far north, and winters are normally not extremely cold in spite of the relative proximity to the Arctic Circle.

The municipality itself, on the other hand, uses the term Haparanda stad (City of Haparanda) not only for the town itself, but for its whole territory (927 km2 or 358 sq mi). At 24° 8' E, Haparanda is Sweden's easternmost settlement.

History

When Sweden ceded Finland to Russia in 1809, the Finnish–Swedish border was drawn along the Rivers Tornio and Muonio. The town of Tornio, located on the island Suensaari in the river delta became part of the Grand Duchy of Finland within the Russian Empire as demanded by czar Alexander I. (Finland declared independence in 1917).

At that time the town of Tornio was dominated by Swedish-speaking merchants and craftsmen, forming a linguistic island in a Finnish-speaking countryside. After the war many of the Swedes started to develop the small village Haaparanta across the border instead (Haparanda and Tornio are within walking distance), eventually leaving Tornio unilingually Finnish. Haparanda was made a market town (köping) in 1821 and received its city charter in 1842.

Into the early twentieth century Haparanda enjoyed commercial and political significance out of proportion to its size because of its position at the mouth of the Torne river at the head of the Gulf of Bothnia. Timber and furs from across northern Scandinavia and Russia arrived by water for shipping on to the rest of the world via the Baltic. Arctic and Antarctic expeditions of the 19th and 20th centuries, including that of Admiral Peary of the US, wore furs supplied by Hermansons, whose shop still stands in Haparanda, albeit closed now. Haparanda was the only open railway border crossing at the border to Russia during World War I.

The impact of the Finland-Sweden international border

Relations between the neighbouring towns have always been friendly. A large portion of Haparanda's population speak both Swedish and Finnish. Today the two towns are closely interconnected economically and socially; they constitute a transborder conurbation marketed as "EuroCity". Since Sweden and Finland are in different time zones, Haparanda is one hour behind Tornio. This allows a unique spectacle on New Year's Eve, when people can welcome in the new year twice. Since 2005 the cities have rebranded themselves as "Haparanda-Tornio" in Sweden, and "Tornio-Haparanda" in Finland.

Haparanda has a railway station, but the line is now only used for freight. The station buildings are used by a youth club, and occasionally for concerts. They include what were originally customs and border control posts. This was the only route open between Russia and Germany in World War I, and during World War II many of the approximately 80,000 Finnish children evacuated to Sweden entered the country here.

Rail gauge

Haparanda is connected to the Swedish national network by the Haparandabanan (Haparanda railway). The bridge between Haparanda and Tornio is the only direct connection between the Swedish and Finnish rail systems. The two networks use different track gauges, requiring all freight wagons crossing the border to have their cargo reloaded or their bogies exchanged. There is a dual gauge track, in a 1,435 mm (4 ft 8 1⁄2 in) and 1,524 mm (5 ft) four rail gauntlet track formation, between Haparanda and Tornio.

Buildings

An IKEA retail store opened 15 November 2006 in a new commercial enterprise zone at the Haparanda-Tornio border, and is the northernmost IKEA store in the world. Though goods are priced in Swedish kronor only, instore signage is in both Swedish and Finnish. This single store attracts a claimed two million visitors every year, and has triggered "piggy-back" development of other large-scale retail outlets and a prototypical US-style shopping mall on the site. Although shops in Haparanda itself accept euros and Swedish kronor, many have closed in the face of competition from the out of town development.

Notable buildings besides the rail station (1918) include the Stadshotell (hotel and former town hall) of 1900, which has a first floor stateroom with magnificent chandeliers of Orrefors glass, and the landmark pepperpot-shaped watertower, erected in 1920. It no longer provides all the town's water, only the communal hot water supply. Haparanda's uncompromisingly modern church is by Bengt Larsson of the ELLT studio, and dates from 1967, its predecessor being destroyed by fire in 1964.

Plans for a new building containing a multipurpose arena seating 2,500 and more commercial development were announced in 2013. It will be sited on the border. Construction started in 2016 with a planned completion date in 2018.

[https://en.wikipedia.org/wiki/Haparanda]

Haparandas lokalitetsprojekt

Släktforskningsprojekt för Haparanda.

Haparandas byaprojekt

Inga byaprojekt ännu.

Regionala lokalitetsprosekt

Finnmark: Alta I Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kolahalvön: Alakurtti I Apatity I Gadzjijevo I Kandalaksja I Kildinstroj I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezjduretsje I Molotsjnyj I Montjegorsk I Murmansk I Murmasji I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoj I Poljarnyj I Poljarnye Zori I Pusjnoj I Severomorsk I Snezjnogorsk I Teriberka I Tumannyj I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidjajevo I Verhnetulomskij I Zaoziorsk I Zaretsjensk I Zelenoborskij Lapland: Nedertorneå I Enontekis I Enare I Karungi I Kemi I Kemijärvi I Kemi landsförsamling I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Torneå I Turtola I Utsjoki I Övertorneå I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå stad I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå stad I Piteå lands I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå Petsjenga: Korzunovo I Nikel I Petsjenga I Songelsk I Zapoljarnyj Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd

Finland och Karelen

Finland och Karelen -projekt

Introduktion till Haparanda

Haparanda (finska: Haaparanta) är en tätort i Norrbotten och centralort i Haparanda kommun i Norrbottens län. Haparanda är Sveriges östligaste tätort.

Etymologi

Hamnet är en försvenskning av finskans Haaparanta som betyder ’aspstrand’, där ranta i Haaparanta i sin tur har ett germanskt ursprung (strand → ranta).

Geografi

Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska staden Torneå. Haparanda är Sveriges östligaste fasta punkt. De två orterna/kommunerna kallade sig under en period kring år 2000 tillsammans för EuroCity men övergick senare till beteckningarna Haparanda-Tornio (i Haparanda) respektive Tornio-Haparanda (i Torneå). Dessa beteckningar innehåller båda städernas namn på respektive kommuns huvudspråk.

Mellan Haparanda och Torneås stadskärna avviker riksgränsen från Torne älvs huvudfåra, och går i stället i en tidigare bifåra till älven. Bifåran har antagit karaktären av en vik (Stadsviken). En del av viken har fyllts ut och skall bebyggas med främst affärslokaler i en ny satsning med bland annat. Victoriatorget. Huvuddelen av stadsbebyggelsen i Haparanda ligger dock längre söderut, närmare Torne älvs mynning i Bottenviken.

Historia

Nordkalottens mest kända marknadsplatser redan under medeltiden. Torneå stad grundades 1621 och växte till en stor handelsstad. Vid fredsavtalet efter finska kriget 1809 förlorade Sverige hela Finland samt en del av det egentliga Sverige genom en ny gränsdragning som drogs längs Torne älv och Muonioälven. Haparanda by med sju bondgårdar låg på den svenska sidan av Torne älv, medan Torneå hamnade på den ryska sidan. Haparanda by hade fördelen av närhet till Torneå, den nya riksgränsen och därmed även tullstationen.

För att ersätta den förlorade staden Torneå skulle en ny stad grundas i Tornedalen, vid namn Karl Johans stad. Privilegiebrev och stapelstadsrättigheter utfärdades i Örebro den 20 maj 1812, dock bytte staden redan den 26 juni 1821 namn till Haparanda, enligt beslut av Kungl. Maj:t. Denna stads anläggning, vid den nuvarande tätorten Nikkala väster om Haparanda, blev dock ett misslyckande. Enligt landshövdingens femårsberättelse 1817-1821 hade staden endast 23 invånare. Istället kom förslag från riksdagsmannen Johan Jakob Rutberg från Kalix (far till senare riksdagsmannen Johan Rutberg) om att flytta staden till platsen där Haparanda by låg. Då kungen inte biföll detta, bestämde Kungl. Maj:t som kompromiss att en köping med stapelstads- och handelsrätt vid namn Haparanda skulle grundas vid byns plats den 6 december 1821. Stadens utveckling hade samtidigt vid det här laget helt stagnerat. Så bedrövlig var stadens situation, att landshövdingen skrev i femårsberättelsen 1832-1836 att "Haparanda Stad existerar blott till namnet".

Där staden hade misslyckats, lyckades köpingen bättre. Inköpet av mark till köpingen från Haparanda by undertecknades den 10 mars 1828 och utvecklingen skedde snabbt. 1831 fanns det 127 personer skrivna i köpingen, 1836 hade antalet nästan dubblerats till 243 invånare. Sommaren 1842 ansökte borgerskapet om stadsrättigheter för köpingen, och så blev det. Haparanda köping fick stadsprivilegier och stapelrätt den 10 december 1842, samtidigt som dessa motsvarande som utfärdats 1812 för Karl Johans- och Haparanda stad drogs in.

Haparanda by fortsatte ännu länge att existera som by utanför det egentliga stadsområdet; köpingen/staden var i så måtto en ny ort.

1874 inrättades ett småskollärarseminarium för undervisning vid de mindre folkskolorna i de finsktalande församlingarna runt Haparanda. Det fanns en militär gränsbefälhavare i Haparanda till 1881.

Språkutvecklingen under 1800-talet

Språkligt och kulturellt blev ortens befolkning annorlunda sammansatt än den i stort sett enspråkigt finska landsbygden runtomkring (även på den svenska sidan av gränsen). Då förutom tornedalingar även många borgare och hantverkare från svensktalande trakter, exempelvis Nederkalix, men även från andra delar av Sverige och från Torneå (som hade en stor svenskspråkig befolkning vid denna tid), slog sig ned i staden, blev svenska redan vid mitten av 1800-talet det dominerande språket.

1900-talet

I båda världskrigen spelade Haparanda en viktig roll för olika sorters gränsaffärer, inte minst för mottagande av flyktingar.

På kyrkogården invigdes 1919 ett invalidmonument, till minne av 205 österrikare, 11 tyskar och 3 turkar, som avled under invalidtransporterna under första världskriget. År 1915 anslöts Haparanda via Karungi med det svenska järnvägsnätet. År 1919 öppnades direkt järnvägsförbindelse med Finland, sedan järnvägsbron över Torne älv blivit färdig. 1930 förenades Torneå och Haparanda med en landsvägsbro. Tidigare hade endast en gångbro av trä funnits över älven; den Handolinska bron.

Haparandas hamn var tidigare belägen i Salmis men 1933 färdigställdes en ny hamn vid före detta Karl Johans stad, 15 kilometer västsydväst om Haparanda.

Torneå och Haparanda har under efterkrigstiden så småningom utvecklats till systerstäder. Riksgränsen mellan städerna har på senare tid kallats för ”världens fredligaste gräns”.

Språkutvecklingen under senare tid

Under modern tid har finskan fått ett allt starkare fäste i Haparanda, framförallt på grund av inflyttning från Finland och av sverigefinländare från södra Sverige. Majoriteten av Haparandas befolkning har minst en förälder född i Finland. Det finns därför sedan 1980-talet en språkskola där undervisningsspråken är finska och svenska, och samarbetet med Torneå är allt mer intensivt och djupgående. Haparanda kommun är även en del av det territorium där finska och meänkieli har officiell status som områdets minoritetsspråk.

Administrativa tillhörigheter

Haparanda stad som tidigt låg utanför orten bildades 1842 i Nedertorneå socken och ombildades till en stadskommun vid kommunreformen 1862. Staden utökades 1967 med Nedertorneå och Karl Gustavs landskommuner och ortens bebyggelse omfattade därefter bara en mindre det av stadskommunens yta. 1971 uppgick Haparanda stad i Haparanda kommun med Haparanda som centralort.

Haparanda har hört till Nedertorneå församling, från 13 april 1928 benämnd Nedertorneå-Haparanda församling. Haparanda tillhör sedan 2010 Haparanda församling.

Haparanda ingick till 1919 i Nedertorneå tingslag (före 1907 benämnd Nedertorneå och Karl Gustavs tingslag) och därefter till 1971 i Torneå tingslag. Haparanda ingår sedan 1971 i Haparanda domsaga.

Kommunikationer

Den viktigaste vägen genom Haparanda är Europaväg 4. Haparanda skyltas på E 4:ans sträckning från Sundsvall och norrut. Riksväg 99, Norrskensvägen, börjar i Haparanda och går norrut.

Närmaste flygplats är Kemi-Torneå flygplats i Finland, cirka 25 kilometer bort, där det finns flyglinjer till Helsingfors. Närmaste svenska flygplats är Luleå-Kallax flygplats, cirka 130 kilometer bort, där det finns flyglinjer till bland annat Stockholm.

Haparanda har i dagsläget ingen persontrafik på järnväg. Busslinjen Norrlandskusten går mellan Haparanda och Sundsvall, vilket tar mer än tio timmar. Från 2006 till 2012 byggdes Haparandabanan om för godstrafik. Det innebar en upprustning av järnvägen mellan Boden och Kalix över Morjärv samt en nybyggd järnväg utmed kusten från Kalix till Haparanda. Bandelen Kalix–Haparanda byggdes för hastigheter om 250 kilometer i timmen, medan resten fick samma dragning som innan (relativt krokig).

Näringsliv

Den 8 juni 2005 blev det klart att Ikea valt att etablera sig i Haparanda. Invigningen skedde den 15 november 2006. Det är världens nordligaste Ikeavaruhus, och Sveriges 16:e. Eftersom Haparanda är gränsstad och ofta förknippas med sin systerstad Torneå (finska Tornio) har varuhusets namn blivit IKEA Haparanda-Tornio, och det marknadsförs som ”världens mest internationella IKEA”. Tillsammans med övriga väntade etableringar betyder det att Haparandas andel av handelsströmmarna på Nordkalotten väntas öka kraftigt.

Förutom Ikeavaruhuset på 24 500 kvadratmeter (vilket är ett normalstort Ikeavaruhus) planeras byggnad av ytterligare mer än 100 000 kvadratmeter shoppingyta på svensk och finländsk sida av gränsen. Man har beräknat att kunder från närregionen inom en radie på 14 mil, vilken inkluderar närmare en halv miljon människor, skall kunna lockas till Haparanda. Räknar man in befolkningen inom 30 mils radie skulle man nå en miljon människor. Ikeas styrelse ville egentligen inte bygga varuhuset då deras regel är att det ska bo 300 000 personer inom tio mils radie (Luleå, Boden, Rovaniemi och Uleåborg ligger alla 12–14 mil från Haparanda) samt att transporter till Haparanda är kostsammare. Invånarna i denna region är dock vana vid långa avstånd och beslutet om etablering fattades av Ingvar Kamprad personligen. EU:s momsunion har möjliggjort etableringen – innan dess fick man inte ta varor värda mer än ett par tusen svenska kronor från Sverige in i Finland utan att betala finländsk moms i tullen och vice versa.

Det har funnits uppgifter att Haparanda kommun har infört euro som en andra officiell valuta. Det har man inte, kommuner får inte göra så i Sverige. Kommunen försökte införa möjlighet att få lön i euro, men det tilläts inte, all bokföring och löneredovisning måste göras i kronor i hela Sverige, även för företag. De flesta butiker i Haparanda accepterar dock euro som kontant betalning.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/Haparanda]

Haaparannan paikkakuntaprojekti

Haaparannan sukututkimusprojekti.

Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.

Haaparannan kyläprojekteja

Ei vielä kyläprojekteja.

Alueen paikkakuntaprojekteja

Finnmark: Alattio I Etelä-Varanki I Gamvik I Hammerfest I Hasviika I Kaarasjoki I Kappa I Koutokeino I Lappea I Lebespyy I Moseija I Paattivuono I Pohjois-Varanki I Porsanki I Pulmanki I Päärlyvooki I Sørøysund I Talmulahti I Teno I Uuniemi I Valasnuora I Vesisaari I Vuoreija Kuolan niemimaa: Alakurtti I Apatiitti I Gadžijevo I Hiipinä I Kantalahti I Kildinstroi I Koutero I Kuola I Luujärvi I Mežduretšje I Molotšnyi I Montšegorsk I Murmansk I Murmaši I Nuorttijärvi I Olenegorsk I Ostrovnoi I Poljarnyi I Poljarnyje Zori I Pušnoi I Severomorsk I Snežnogorsk I Tumannyi I Turjanperä I Tuuloma I Umpi I Uura I Varzuga I Vidjajevo I Ylä-Tuuloma I Zaozjorsk I Zaretšensk I Zelenoborski Lappi: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemin maaseurakunta I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Alakainuu I Alaluulaja I Alatornio I Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Haaparanta I Hietaniemi I Hurttalahti I Jokimukka I Jukkasjärvi I Junosuvanto I Jällivaara I Kaaresuvanto I Karl Gustav-Karunki I Kiiruna I Korpilompolo I Luulajan kaupunki I Norrfjärden I Pajala I Piitimen kaupunki I Piitimen maalaiskunta I Rauna I Täräntö I Töre I Ylikainuu I Yliluulaja I Ylitornio I Älvsbyn I Petsamo: Korzunovo I Nikkeli I Petsamo I Suonikylä I Zapoljarnyi Tromssa: Andørja I Astafjord I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Kaivuono I Kalsa I Kierua I Kvæfjord I Lavangen I Lenvik I Malankivuono I Moskivuono I Målselv I Naavuono I Omasvuono I Paatsivuono I Perttula I Raisi I Raisivuono I Salangen I Sandtorg I Skånland I Torsken I Tranøy I Tromssa I Tromsøysund I Trondenes I Yykeä I Øverbygd

Suuremmat kokonaisuudet

Suomi ja Karjala -projekti

Johdanto Haaparantaan

Haaparanta (ruots. Haparanda) on samannimisen Haaparannan kunnan keskustaajama. Se sijaitsee Norrbottenin läänissä ja Norrbottenin historiallisessa maakunnassa Pohjois-Ruotsissa. Vuoden 2010 lopussa taajamassa oli 4 856 asukasta. Aivan Haaparannan pohjoispuolella sijaitsee myös Marielund-niminen taajama, jossa oli 1 726 asukasta. Haaparanta ja Marielund laskettiin aikaisemmin samaksi taajamaksi.

Haaparanta oli 1970-luvun alun kuntauudistukseen asti kaupunki. Aluksi siihen kuului vain Haaparannan taajaman alue, mutta kuntaliitosten myötä kaupunkiin tuli kuulumaan myös laajoja maaseutualueita. Koko Haaparannan kaupunki muutettiin nykyiseksi Haaparannan kunnaksi Ruotsin siirtyessä yhtenäiseen kuntamuotoon.

Haaparanta perustettiin vuonna 1821 korvaamaan Haminan rauhassa Venäjälle muun Suomen mukana menetettyä Torniota. Haaparanta ja Tornio muodostavat kaksoiskaupungin, josta nykyään käytetään nimiä TornioHaparanda ja HaparandaTornio, aiemmin myös EuroCity.

Haaparannalla on puutavaran vientisatama, joka sijaitsee Salmen ulkosatamassa. Kaupunki yhdistettiin Ruotsin rautatieverkkoon 1915, ja rata Tornionjoen yli Tornioon avattiin 1919.

Suomen kieli Haaparannalla

Ruotsin Norrbottenissa eli Länsipohjassa (nykyiset Pajalan, Haaparannan, Ylitornion, Kiirunan ja Jällivaaran kunnat) oli vuosina 1855–1920 suomenkielinen kansakouluverkosto ja Haaparannan opettajaseminaari, maailman toiseksi vanhin suomenkielinen seminaarilaitos Jyväskylän jälkeen. Haaparannan Sanomat oli koko Euroopan ainoa suomenkielinen lehti, jota Venäjän viranomaiset eivät sensuroineet. Suomen suuriruhtinaskunnassa lehdet olivat tuolloin sensuurin alaisia. Myös Jumalanpalvelukset pidettiin kirkoissa suomeksi. Virkamieskäytössä suomi ei alueella kuitenkaan ollut.

Nykyään Haaparanta on Ruotsin suomenkielisin kunta. Ruotsin Sanomien mukaan (2004) suomi ja meänkieli ovat kunnassa edelleen enemmistökielenä. Haaparannan asukkaista 35 prosenttia on syntynyt Suomessa ja suurin osa muistakin asukkaista osaa suomea tai meänkieltä. Tornionjokilaaksossa puhuttu meänkieli on suomen kielen murre, joka sisältää paljon ruotsin kielestä lainattua sanastoa. Ruotsissa sekä suomella että meänkielellä on virallisen vähemmistökielen asema. Vuoden 2004 lopussa Haaparannan kunnanhallitus hyväksyi ensimmäisenä kuntana Ruotsissa vähemmistöpoliittisen ohjelman vähemmistöpalvelujen ja -oikeuksien takaamiseksi[5]. Haaparannalla on kaksikielinen peruskoulu, jonka oppilaista osa asuu Suomen puolella.

Elinkeinoelämä

Ikea päätti 8.7.2005 perustaa Haaparantaan kalustetavaratalon, joka avattiin 15.11.2006. Haaparannan Ikea (virallisesti Ikea Haparanda-Tornio) on maailman pohjoisin ja Ruotsin 17. Ikea-tavaratalo. Tämän ja muiden suunniteltujen hankkeiden odotetaan lisäävän merkittävästi alueen kaupankäyntiä ja Haaparannan osuutta koko pohjoiskalotin kauppavirroista. Ikea:n 26 000 m2 rakennusalan (keskikokoinen Ikea) lisäksi rajan molemmin puolin on suunniteltu rakennettavaksi kaikkiaan yli 100 000 m2 liikehuoneistopinta-alaa.