Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.
view all

Profiles

  • Anders Nilsson (1821 - 1912)
  • Anna Sofia Boberg (1836 - 1919)
    Född i Degersel: Råneå (BD) C:5 (1819-1837) Bild 194 / sid 185 .
  • Gustaf Magnus Boberg (1844 - 1921)
  • Nils Jönsson (1773 - 1790)
    Född i Svartbjörsbyn, far soldat Jöns Andersson Curfurste mor Maria Jönsdotter: Nederluleå (BD) C:4 (1765-1800) Bild 104 / sid 198 . Hemort 1776 i Svartbjörsbyn, antecknad som soldat och struken (utf...
  • Anders Bergström (1771 - 1852)
    Född i Svartbjörsbyn: Nederluleå (BD) C:4 (1765-1800) Bild 87 / sid 164 . Hemort 1776 i Svartbjörsbyn, utflyttad från församlingen 1794 (namn Anders Jönsson). Nederluleå (BD) AI:5b (1776-1805) Bild 2...

Överluleå Locality Project

Genealogy project for Överluleå, Sweden.

Överluleå village projects

No village projects yet.

Regional Locality Projects

Finnmark:
Alta I
Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd

Finland and Karelia

Finland and Karelia project

Introduction to Överluleå

Överluleå socken ligger i Norrbotten, ingår sedan 1971 i Bodens kommun och motsvarar från 2016 Överluleå distrikt och Sävasts distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1961 1 332,36 kvadratkilometer, varav 1 242,73 km² land. År 2000 fanns här 23 025 invånare. Tätorten Vittjärv samt tätorten och kyrkbyn Boden med sockenkyrkan Överluleå kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Den 12 juni 1816 gav Kungl. Maj:t sitt bifall till bildandet av ett nytt kapellag benämnt Heden i övre delen av Luleå socken. Detta kom emellertid inte till stånd, och enligt beslut den 17 september 1823 fastställdes det att Luleå socken skulle delas när kyrkoherden dog eller avgick. Enligt beslut den 8 juni 1826 skulle utbrytningen få namnet Öfver-Luleå, och omfattade i princip samma hemman och lägenheter som från början skulle ingå i Hedens kapellag. Kyrkan skulle byggas i Bodens by, och när den stod färdig 1831 bildades Överluleå socken som utbrytning ur Luleå socken (som samtidigt namnändrades till Nederluleå socken). 1890 utbröts Edefors socken.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Överluleå församling och för de borgerliga frågorna till Överluleå landskommun. 1890 utbröts Edefors församling och 1892 Edefors landskommun. 28 februari 1896 inrättades i landskommunen Bodens municipalsamhälle som 1919 utbröts och bildade Bodens stad. 1967 uppgick Överluleå landskommun i Bodens stad som sedan 1971 ombildades till Bodens kommun. 1998 utbröts ur församlingen Sävasts församling.

1 januari 2016 inrättades distrikten Överluleå och Sävast, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.

Geografi

Överluleå socken ligger kring Boden och Luleälvens nedre lopp. Socknen är utanför älvdalen ett bergigt skogsland med många sjöar och som i Jönskölen i nordväst når höjder som når 347 meter över havet. Socknen omsluter helt Bodens stad.

Fornlämningar

Cirka 200 boplatser från stenåldern är funna och enstaka gravrösen. Ett 70-tal fångstgropar har påträffats.

Namnet

Namnet innan delningen 1831 (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bor i öster' använt för att beteckna skogssamer.

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Öfver-Luleå socken och vid folkräkningen 1910 Överluleå socken.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verlule%C3%A5_socken]

Överluleås lokalitetsprojekt

Släktforskningsprojekt för Överluleå.

Överluleås byaprojekt

Inga byaprojekt ännu.

Regionala lokalitetsprosekt

Finnmark:
Alta I
Berlevåg I
Båtsfjord I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasvik I
Karasjok I
Kautokeino I
Kvalsund I
Lebesby I
Loppa I
Måsøy I
Nesseby I
Nordkapp I
Nord-Varanger I
Polmak I
Porsanger I
Sør-Varanger I
Sørøysund I
Talvik I
Tana I
Vadsø I
Vardø
Kolahalvön:
Alakurtti I
Apatity I
Gadzjijevo I
Kandalaksja I
Kildinstroj I
Kirovsk I
Kola I
Kovdor I
Lovozero I
Mezjduretsje I
Molotsjnyj I
Montjegorsk I
Murmansk I
Murmasji I
Notozero I
Olenegorsk I
Ostrovnoj I
Poljarnyj I
Poljarnye Zori I
Pusjnoj I
Severomorsk I
Snezjnogorsk I
Teriberka I
Tumannyj I
Tuloma I
Umba I
Ura-Guba I
Varzuga I
Vidjajevo I
Verhnetulomskij I
Zaoziorsk I
Zaretsjensk I
Zelenoborskij
Lapland:
Nedertorneå I
Enontekis I
Enare I
Karungi I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemi landsförsamling I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Torneå I
Turtola I
Utsjoki I
Övertorneå I
Norrbotten:
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Gällivare I
Haparanda I
Hietaniemi I
Hortlax I
Jokkmokk I
Jukkasjärvi I
Junosuando I
Karesuando I
Karl Gustav-Karungi I
Kiruna I
Korpilombolo I
Luleå stad I
Nederkalix I
Nederluleå I
Nedertorneå I
Norrfjärden I
Pajala I
Piteå stad I
Piteå lands I
Råneå I
Tärendö I
Töre I
Älvsbyn I
Överkalix I
Överluleå I
Övertorneå
Petsjenga:
Korzunovo I
Nikel I
Petsjenga I
Songelsk I
Zapoljarnyj
Troms:
Andørja I
Astafjord I
Balsfjord I
Bardu I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Karlsøy I
Kvæfjord I
Kvænangen I
Kåfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Lyngen I
Malangen I
Målselv I
Nordreisa I
Salangen I
Sandtorg I
Skjervøy I
Skånland I
Storfjord I
Sørreisa I
Torsken I
Tranøy I
Tromsø I
Tromsøysund I
Trondenes I
Ullsfjorden I
Øverbygd

Finland och Karelen

Finland och Karelen -projekt

Introduktion till Överluleå

Överluleå socken ligger i Norrbotten, ingår sedan 1971 i Bodens kommun och motsvarar från 2016 Överluleå distrikt och Sävasts distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1961 1 332,36 kvadratkilometer, varav 1 242,73 km² land. År 2000 fanns här 23 025 invånare. Tätorten Vittjärv samt tätorten och kyrkbyn Boden med sockenkyrkan Överluleå kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Den 12 juni 1816 gav Kungl. Maj:t sitt bifall till bildandet av ett nytt kapellag benämnt Heden i övre delen av Luleå socken. Detta kom emellertid inte till stånd, och enligt beslut den 17 september 1823 fastställdes det att Luleå socken skulle delas när kyrkoherden dog eller avgick. Enligt beslut den 8 juni 1826 skulle utbrytningen få namnet Öfver-Luleå, och omfattade i princip samma hemman och lägenheter som från början skulle ingå i Hedens kapellag. Kyrkan skulle byggas i Bodens by, och när den stod färdig 1831 bildades Överluleå socken som utbrytning ur Luleå socken (som samtidigt namnändrades till Nederluleå socken). 1890 utbröts Edefors socken.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Överluleå församling och för de borgerliga frågorna till Överluleå landskommun. 1890 utbröts Edefors församling och 1892 Edefors landskommun. 28 februari 1896 inrättades i landskommunen Bodens municipalsamhälle som 1919 utbröts och bildade Bodens stad. 1967 uppgick Överluleå landskommun i Bodens stad som sedan 1971 ombildades till Bodens kommun. 1998 utbröts ur församlingen Sävasts församling.

1 januari 2016 inrättades distrikten Överluleå och Sävast, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.

Geografi

Överluleå socken ligger kring Boden och Luleälvens nedre lopp. Socknen är utanför älvdalen ett bergigt skogsland med många sjöar och som i Jönskölen i nordväst når höjder som når 347 meter över havet. Socknen omsluter helt Bodens stad.

Fornlämningar

Cirka 200 boplatser från stenåldern är funna och enstaka gravrösen. Ett 70-tal fångstgropar har påträffats.

Namnet

Namnet innan delningen 1831 (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bor i öster' använt för att beteckna skogssamer.

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Öfver-Luleå socken och vid folkräkningen 1910 Överluleå socken.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verlule%C3%A5_socken]

Yliluulajan paikkakuntaprojekti

Yliluulajan sukututkimusprojekti.

Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.

Yliluulajan kyläprojekteja

Ei vielä kyläprojekteja.

Alueen paikkakuntaprojekteja

Finnmark:
Alattio I
Etelä-Varanki I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasviika I
Kaarasjoki I
Kappa I
Koutokeino I
Lappea I
Lebespyy I
Moseija I
Paattivuono I
Pohjois-Varanki I
Porsanki I
Pulmanki I
Päärlyvooki I
Sørøysund I
Talmulahti I
Teno I
Uuniemi I
Valasnuora I
Vesisaari I
Vuoreija
Kuolan niemimaa:
Alakurtti I
Apatiitti I
Gadžijevo I
Hiipinä I
Kantalahti I
Kildinstroi I
Koutero I
Kuola I
Luujärvi I
Mežduretšje I
Molotšnyi I
Montšegorsk I
Murmansk I
Murmaši I
Nuorttijärvi I
Olenegorsk I
Ostrovnoi I
Poljarnyi I
Poljarnyje Zori I
Pušnoi I
Severomorsk I
Snežnogorsk I
Tumannyi I
Turjanperä I
Tuuloma I
Umpi I
Uura I
Varzuga I
Vidjajevo I
Ylä-Tuuloma I
Zaozjorsk I
Zaretšensk I
Zelenoborski
Lappi:
Alatornio I
Enontekiö I
Inari I
Karunki I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemin maaseurakunta I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Tornio I
Turtola I
Utsjoki I
Ylitornio I
Norrbotten:
Alakainuu I
Alaluulaja I
Alatornio I
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Haaparanta I
Hietaniemi I
Hurttalahti I
Jokimukka I
Jukkasjärvi I
Junosuvanto I
Jällivaara I
Kaaresuvanto I
Karl Gustav-Karunki I
Kiiruna I
Korpilompolo I
Luulajan kaupunki I
Norrfjärden I
Pajala I
Piitimen kaupunki I
Piitimen maalaiskunta I
Rauna I
Täräntö I
Töre I
Ylikainuu I
Yliluulaja I
Ylitornio I
Älvsbyn I
Petsamo:
Korzunovo I
Nikkeli I
Petsamo I
Suonikylä I
Zapoljarnyi
Tromssa:
Andørja I
Astafjord I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Kaivuono I
Kalsa I
Kierua I
Kvæfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Malankivuono I
Moskivuono I
Målselv I
Naavuono I
Omasvuono I
Paatsivuono I
Perttula I
Raisi I
Raisivuono I
Salangen I
Sandtorg I
Skånland I
Torsken I
Tranøy I
Tromssa I
Tromsøysund I
Trondenes I
Yykeä I
Øverbygd

Suuremmat kokonaisuudet

Suomi ja Karjala -projekti

Johdanto Yliluulajaan

Överluleå socken ligger i Norrbotten, ingår sedan 1971 i Bodens kommun och motsvarar från 2016 Överluleå distrikt och Sävasts distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1961 1 332,36 kvadratkilometer, varav 1 242,73 km² land. År 2000 fanns här 23 025 invånare. Tätorten Vittjärv samt tätorten och kyrkbyn Boden med sockenkyrkan Överluleå kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Den 12 juni 1816 gav Kungl. Maj:t sitt bifall till bildandet av ett nytt kapellag benämnt Heden i övre delen av Luleå socken. Detta kom emellertid inte till stånd, och enligt beslut den 17 september 1823 fastställdes det att Luleå socken skulle delas när kyrkoherden dog eller avgick. Enligt beslut den 8 juni 1826 skulle utbrytningen få namnet Öfver-Luleå, och omfattade i princip samma hemman och lägenheter som från början skulle ingå i Hedens kapellag. Kyrkan skulle byggas i Bodens by, och när den stod färdig 1831 bildades Överluleå socken som utbrytning ur Luleå socken (som samtidigt namnändrades till Nederluleå socken). 1890 utbröts Edefors socken.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Överluleå församling och för de borgerliga frågorna till Överluleå landskommun. 1890 utbröts Edefors församling och 1892 Edefors landskommun. 28 februari 1896 inrättades i landskommunen Bodens municipalsamhälle som 1919 utbröts och bildade Bodens stad. 1967 uppgick Överluleå landskommun i Bodens stad som sedan 1971 ombildades till Bodens kommun. 1998 utbröts ur församlingen Sävasts församling.

1 januari 2016 inrättades distrikten Överluleå och Sävast, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Norrbotten. De indelta soldaterna tillhörde Norrbottens regemente.

Geografi

Överluleå socken ligger kring Boden och Luleälvens nedre lopp. Socknen är utanför älvdalen ett bergigt skogsland med många sjöar och som i Jönskölen i nordväst når höjder som når 347 meter över havet. Socknen omsluter helt Bodens stad.

Fornlämningar

Cirka 200 boplatser från stenåldern är funna och enstaka gravrösen. Ett 70-tal fångstgropar har påträffats.

Namnet

Namnet innan delningen 1831 (1339 Lulu) kommer från namnet på Luleälven som i sitt förled har ett samiskt namn, lulij, 'den som bor i öster' använt för att beteckna skogssamer.

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 och 1900 Öfver-Luleå socken och vid folkräkningen 1910 Överluleå socken.

[https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96verlule%C3%A5_socken]