Follow
Jokkmokk Locality Project
Genealogy project for Jokkmokk, Sweden.
Jokkmokk village projects
No village projects yet.
Regional Locality Projects
Finnmark:
Alta I
Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd
Finland and Karelia
Introduction to Jokkmokk
Jokkmokk Municipality (Swedish: Jokkmokks kommun, Finnish: Jokimukan kunta, Northern Sami: Johkamohkki gielda, Meänkieli: Jokinmukka) is a municipality in Norrbotten County in northern Sweden. Its seat is located in Jokkmokk.
The name Jokkmokk is Sami for the words "river" and "bend", since the town is situated close to a bend in the nearby river. It's Sweden's poorest municipality.
The municipality is the second largest in area of all Swedish municipalities and is, with an area of 19,477 km2 (approximately 7,520 square miles) slightly smaller than Slovenia or the US state of New Jersey. It has never been amalgamated with another entity, having been that large ever since municipalities were established in Sweden in 1863.
History
The name Jokkmokk is present in the Jokkmokk Lapland Court District, a historical jurisdiction. When the municipality was given its current borders in 1971, its municipal coat of arms were made to depict the hydro plant, the symbol of Luleå (to which Jokkmokk belonged until 1673), and the traditional Sami hammers.
Geography
The municipality is situated in the Scandinavian Mountains in Swedish Lapland and is sparsely populated. A large part of the area has been the habitat of reindeer herding Sami people for thousands of years and has for that reason been protected as a UNESCO World Heritage Site under the name Laponian area. The Laponian area is roughly divided into the eastern flatlands and the western mountainous region. There are several well-structured and well-maintained starting locations for those interested in experiencing the majestic wilderness. For instance, the Kvikkjokk basecamp provides excursions and has a high quality hostel.
Due to the northern location, the aurora borealis can be experienced all through winter (November to March), and the midnight sun can be experienced during June and July.
The Lule River and the Lesser Lule River flows through the district. The rivers are heavily regulated for Hydroelectricity, most of all in Sweden. 6 of the 10 largest hydroplants are located in the area. This includes the 977 MW Harsprånget, the 480 MW Porjus and the 460 MW Messaure. There's a total of 11 Hydroplants in the area, 9 over 100 MW, 8 over 200 MW and 4 over 400 MW.
National parks
The four national parks in Jokkmokk Municipality all have their own distinct identity. The national parks are Sarek, Muddus, Padjelanta and Stora Sjöfallet.
These national parks are popular with tourists all year around but the darkest and coldest months (November to January) are not recommended for beginners. The best period for sunshine and winter activities is from February all through April, when the snow lies deep and the days are long. This time of year the national parks are easily accessible by snowmobile and skis. Visitors should understand and respect that the wilderness is just that, and snowmobiles are not allowed in the parks at any time.
The summer in Jokkmokk Municipality is short but intense. The ground is free of snow from May until late October, early November. As with most areas in the Nordic countries, the actual warm period is quite short, but as Jokkmokk Municipality has a continental climate, the temperature can top 30 degrees Celsius in the summer and reach as low as -40 degrees Celsius in the winter. During the summer months hikers and other friends of nature converge in the national parks and this is also the time when most of the parks are most easily accessed. Visitors should be warned that the amount of mosquitoes can be difficult to those not used to them and driving has an added danger in the reindeer that seek shelter from the mosquitoes. Collisions with reindeer are frequent in most of the northern parts of the Nordic countries and drivers should keep an eye out.
Fall is also short and the shifting colors of the wide forests make the surroundings burn with color. This is a good time for hiking but due to the shifting temperatures the mountainous parts of the national parks can be treacherous for those unprepared.
Jokkmokks lokalitetsprojekt
Släktforskningsprojekt för Jokkmokk.
Jokkmokks byaprojekt
Inga byaprojekt ännu.
Regionala lokalitetsprosekt
Finnmark:
Alta I
Berlevåg I
Båtsfjord I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasvik I
Karasjok I
Kautokeino I
Kvalsund I
Lebesby I
Loppa I
Måsøy I
Nesseby I
Nordkapp I
Nord-Varanger I
Polmak I
Porsanger I
Sør-Varanger I
Sørøysund I
Talvik I
Tana I
Vadsø I
Vardø
Kolahalvön:
Alakurtti I
Apatity I
Gadzjijevo I
Kandalaksja I
Kildinstroj I
Kirovsk I
Kola I
Kovdor I
Lovozero I
Mezjduretsje I
Molotsjnyj I
Montjegorsk I
Murmansk I
Murmasji I
Notozero I
Olenegorsk I
Ostrovnoj I
Poljarnyj I
Poljarnye Zori I
Pusjnoj I
Severomorsk I
Snezjnogorsk I
Teriberka I
Tumannyj I
Tuloma I
Umba I
Ura-Guba I
Varzuga I
Vidjajevo I
Verhnetulomskij I
Zaoziorsk I
Zaretsjensk I
Zelenoborskij
Lapland:
Nedertorneå I
Enontekis I
Enare I
Karungi I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemi landsförsamling I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Torneå I
Turtola I
Utsjoki I
Övertorneå I
Norrbotten:
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Gällivare I
Haparanda I
Hietaniemi I
Hortlax I
Jokkmokk I
Jukkasjärvi I
Junosuando I
Karesuando I
Karl Gustav-Karungi I
Kiruna I
Korpilombolo I
Luleå stad I
Nederkalix I
Nederluleå I
Nedertorneå I
Norrfjärden I
Pajala I
Piteå stad I
Piteå lands I
Råneå I
Tärendö I
Töre I
Älvsbyn I
Överkalix I
Överluleå I
Övertorneå
Petsjenga:
Korzunovo I
Nikel I
Petsjenga I
Songelsk I
Zapoljarnyj
Troms:
Andørja I
Astafjord I
Balsfjord I
Bardu I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Karlsøy I
Kvæfjord I
Kvænangen I
Kåfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Lyngen I
Malangen I
Målselv I
Nordreisa I
Salangen I
Sandtorg I
Skjervøy I
Skånland I
Storfjord I
Sørreisa I
Torsken I
Tranøy I
Tromsø I
Tromsøysund I
Trondenes I
Ullsfjorden I
Øverbygd
Finland och Karelen
Introduktion till Jokkmokk
Jokkmokks kommun är en kommun i Norrbottens län i landskapet Lappland i Sverige. Centralort är Jokkmokk. Kommunen gränser i väster mot de norska kommunerna Tysfjord, Hamarøy, Sørfold och Fauske och i Sverige i norr mot kommunen Gällivare, i öster mot Boden, i sydöst mot Älvsbyn, i söder mot Arvidsjaur och Arjeplog. Jokkmokks kommun är Sveriges näst största till ytan, något större än landskapet Värmland och lite mindre än landskapet Ångermanland.
Administrativ historik
När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jokkmokks landskommun i Jokkmokks socken.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. Vid kommunreformen 1971 bildades Jokkmokks kommun genom en ombildning av Jokkmokks landskommun.
Kommunen ingick från bildandet till 28 januari 2002 i Bodens domsaga och ingår sen dess i Gällivare domsaga.
Namnet
Jokkmokk är samiska och har vanligen ansetts betyda ’älvkrök’ på svenska. Professor emeritus Olavi Korhonen har emellertid påpekat att det inte finns någon sådan krök i närheten av Jokkmokk. Han menar att namnet i stället skulle kunna ha att göra med en mårka, det vill säga en landpassage mellan två vattenleder. Det skulle då röra sig om passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Stor-Skabram, varifrån man kunde ta sig över en ny landpassage till sjön Saskam och vidare mot fjällvärlden.
Historia
Centralorten Jokkmokk kom till i början av 1600-talet, då kung Karl IX beslöt att skapa kyrk- och marknadsplatser i norr. Den riksbekanta Jokkmokks marknad hölls första gången redan 1605.
Inom den gamla socknen fanns i Murjek (först dock i Mattisudden) ett lärarseminarium för de samiska småskolorna.
Kommunen har sedan 1950-talet dominerats av den allt större efterfrågan på vattenkraft och framförallt av kraftproducenten Vattenfall. I kommunen finns i dag flertalet anläggningar som dämmer de flesta av de stora älvarna; exempel på kända vattenkraftsanläggningar är Akkats i närheten av Jokkmokk och Harsprånget vid Porjus.
Geografi
Jokkmokks kommuns fjällvärld täcker en betydande del av kommunens yta, till exempel ligger Sveriges mest fotograferade fjäll, Akka, inom kommunens gränser, men det mest kända fjällområdet är ändå Sarek. Sarek betraktas i dag som Europas sista kvarvarande vildmark med dramatiska dalgångar och majestätiska högfjäll på upp till och över 2 000 meter över havet. Till Sarek kan man enklast nå via bil och buss upp till fjällstationen i Kvikkjokk, varifrån man kan antingen följa Kungsleden eller ta en helikoptertur rakt in i Sarekområdet. Värt att påpeka är dock att det krävs speciellt tillstånd från Länsstyrelsen i Norrbotten för att både få flyga i nationalparkens luftrum samt på förhand godkända landningar. På grund av detta erbjuder inget av de helikopterbolag som finns i området fasta turer utan detta sker enbart på beställning och med godkänt tillstånd från nämnda myndighet.
Det finns stora vattenytor inom kommunens gränser, de två Luleälvarna flyter genom kommunen och möts i Vuollerim till Stora Lule älv. Vintertid är det möjligt att följa skoterleder från Jokkmokk upp till fjällvärlden, men också hela vägen via Norge till Norra ishavet eller till finska Lappland. Skoterlederna är förhållandevis välunderhållna och markerade, men skoteråkning i fjällvärlden kräver viss lokalkunskap och erfarenhet. Det råder restriktioner för skoteråkning i fjällvärlden.
Förutom redan nämnda Sarek finns även nationalparkerna Stora Sjöfallet, Muddus och Padjelanta inom kommunens gränser.
Jokimukan paikkakuntaprojekti
Jokimukan sukututkimusprojekti.
Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.
Jokimukan kyläprojekteja
Ei vielä kyläprojekteja.
Alueen paikkakuntaprojekteja
Finnmark:
Alattio I
Etelä-Varanki I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasviika I
Kaarasjoki I
Kappa I
Koutokeino I
Lappea I
Lebespyy I
Moseija I
Paattivuono I
Pohjois-Varanki I
Porsanki I
Pulmanki I
Päärlyvooki I
Sørøysund I
Talmulahti I
Teno I
Uuniemi I
Valasnuora I
Vesisaari I
Vuoreija
Kuolan niemimaa:
Alakurtti I
Apatiitti I
Gadžijevo I
Hiipinä I
Kantalahti I
Kildinstroi I
Koutero I
Kuola I
Luujärvi I
Mežduretšje I
Molotšnyi I
Montšegorsk I
Murmansk I
Murmaši I
Nuorttijärvi I
Olenegorsk I
Ostrovnoi I
Poljarnyi I
Poljarnyje Zori I
Pušnoi I
Severomorsk I
Snežnogorsk I
Tumannyi I
Turjanperä I
Tuuloma I
Umpi I
Uura I
Varzuga I
Vidjajevo I
Ylä-Tuuloma I
Zaozjorsk I
Zaretšensk I
Zelenoborski
Lappi:
Alatornio I
Enontekiö I
Inari I
Karunki I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemin maaseurakunta I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Tornio I
Turtola I
Utsjoki I
Ylitornio I
Norrbotten:
Alakainuu I
Alaluulaja I
Alatornio I
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Haaparanta I
Hietaniemi I
Hurttalahti I
Jokimukka I
Jukkasjärvi I
Junosuvanto I
Jällivaara I
Kaaresuvanto I
Karl Gustav-Karunki I
Kiiruna I
Korpilompolo I
Luulajan kaupunki I
Norrfjärden I
Pajala I
Piitimen kaupunki I
Piitimen maalaiskunta I
Rauna I
Täräntö I
Töre I
Ylikainuu I
Yliluulaja I
Ylitornio I
Älvsbyn I
Petsamo:
Korzunovo I
Nikkeli I
Petsamo I
Suonikylä I
Zapoljarnyi
Tromssa:
Andørja I
Astafjord I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Kaivuono I
Kalsa I
Kierua I
Kvæfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Malankivuono I
Moskivuono I
Målselv I
Naavuono I
Omasvuono I
Paatsivuono I
Perttula I
Raisi I
Raisivuono I
Salangen I
Sandtorg I
Skånland I
Torsken I
Tranøy I
Tromssa I
Tromsøysund I
Trondenes I
Yykeä I
Øverbygd
Suuremmat kokonaisuudet
Johdanto Jokimukkaan
Jokimukan kunta (ruots. Jokkmokks kommun) on Norrbottenin läänissä sijaitseva Ruotsin kunta. Maakuntajaossa se kuuluu Lappiin. Kunnan keskustaajama on Jokimukka.
Kunnan maapinta-ala on 17 600,76 neliökilometriä (1.1.2016) ja asukasluku 5 072 henkeä (31.12.2015).
Kunta on pinta-alaltaan Ruotsin toiseksi suurin ja hyvin harvaan asuttu. Asukkaat ovat pääasiassa saamelaisia. Alueen itäisimmässä osassa on myös jonkun verran meänkielistä asutusta.
Kunta sai alkunsa 1600-luvun alussa, kun kuningas Kaarle IX päätti hankkia kirkko- ja markkinapaikkoja pohjoisesta, että saisi kasvatettua kuningaskuntaa, valvottua saamelaiskauppaa ja lisää verotuloja. Saamelaismarkkinat onkin järjestetty joka talvi vuodesta 1605 asti.
Vuonna 2007 kunnassa oli 2,48 km² peltoa, joten saman ajankohdan maapinta-alaan vertaamalla saadaan peltojen osuudeksi 0,0 prosenttia kunnan maapinta-alasta.
Kuntajaon kehitys
Jokimukan pitäjä erotettiin vuonna 1607 Luulajan pitäjästä. Vuonna 1696 siitä erotettiin Kvikkjokkin seurakunta, joka liitettiin takaisin 1923. Jällivaaran pitäjä erotettiin puolestaan Jokimukasta vuonna 1742. Nykyisin Jokimukka on pinta-alaltaan Ruotsin toiseksi suurin kunta ja hieman suurempi kuin koko Värmlannin maakunta. Suuresta pinta-alasta johtuen Jokimukan rajoihin ei koskettu vuosien 1952 ja 1971 kuntauudistuksissa lainkaan, vaan kunta on rajoiltaan sama kuin vuonna 1863, jolloin Jokimukan pitäjä muutettiin maalaiskunnaksi.
Nähtävyyksiä
Nähtävyyksiä ovat muun muassa saamelais- ja tunturimuseo Ájtte sekä kaksi kirkkoa. Uusi kirkko on vuodelta 1889. Vanha kirkko oli alun perin vuonna 1753 tehty, mutta paloi kokonaan 1972 ja otettiin uudelleen käyttöön 1976 aivan samannäköisenä sisältä päin. Kirkon sisustusvärit sininen, punainen ja keltainen ovat myös alueen saamelaisten värit. Luonnonsuojelualueita on useita ja kansallispuistoja neljä: Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet ja Muddus.