Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

Project Tags

view all

Profiles

  • Kristin Johansdotter Maunu (1747 - d.)
    Kristinas föräldrar var i mot giftermålet med mickel Marakatt. Så när dom gifte sig gjorde hennes föräldrar henne arvlös
  • Johannes Johannessen (1819 - 1883)
    Født: SATØ, Lyngen sokneprestembete, Ministerialbok nr. 2, 1785-1840, s. 84 #3 Brukslenke for sidevisning: Død/gravlagt: SATØ, Lyngen sokneprestembete, Ministerialbok nr. 7, 1879-1890, s. 284 #3 Bru...
  • Mickael Larsson Marakatt (1746 - c.1838)
    Michael syntyi 2.2.1746: Lapin Sivistysseuran Lapin väestörekisterikortiston kokoelma - Enontekiön väestökortit (M) -1--1 (B:10, nro 774-889), jakso 57; Kansallisarkisto: / Viitattu 19.11.2020

Lyngen Locality Project

Genealogy project for Lyngen, Norway

Lyngen village projects

No village projects yet.

Regional Locality Projects

Finnmark:
Alta I
Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd

Finland and Karelia

Finland and Karelia project

Introduction to Lyngen

Lyngen (Northern Sami: Ivggu suohkan; Kven: Yykeän komuuni) is a municipality in Troms county, Norway. The administrative centre of the municipality is the village of Lyngseidet. Other villages include Furuflaten, Lattervika, Nord-Lenangen, and Svensby.

The 813-square-kilometre (314 sq mi) municipality is the 136th largest by area out of the 422 municipalities in Norway. Lyngen is the 274th most populous municipality in Norway with a population of 2,876. The municipality's population density is 3.6 inhabitants per square kilometre (9.3/sq mi) and its population has decreased by 10.1% over the last decade.

General information

The parish of Lyngen was established as a municipality on 1 January 1838 (see formannskapsdistrikt law). On 1 January 1867, the southern part of Karlsøy Municipality (population: 862) surrounding the Sørfjorden (innermost part of the Ullsfjorden) was transferred to Lyngen.

Then on 1 January 1875, a small part of Lyngen (population: 7) was transferred to the neighboring Balsfjord Municipality. On 1 January 1902, the Sørfjorden area (population: 1,139) was separated from Lyngen to form a new municipality called Sørfjord. This left Lyngen Municipality with 5,102 residents. In 1929, the large municipality of Lyngen was divided into three parts. The northwestern part (population: 2,225) remained as Lyngen municipality. The northeastern part (population: 2,482) became the new Kåfjord Municipality. The southern part (population: 1,499) became the new Storfjord Municipality.

During the 1960s, there were many municipal mergers across Norway due to the work of the Schei Committee. On 1 January 1964, the municipality of Lyngen (population: 2,761) was merged with the northern part of the Lyngen peninsula that was part of Karlsøy Municipality (population: 1,001) and with the Svensby area of Ullsfjord Municipality (population: 171) to form a new, larger Lyngen Municipality. Then on 1 January 1992, the part of Lyngen Municipality located on the eastern shore of the Lyngenfjorden was removed from Lyngen. The Nordnes village area (population: 38) in the northern part of this area was transferred to the neighboring Kåfjord Municipality, and the unpopulated southern part was transferred to the neighboring Storfjord Municipality.

Name

The municipality is named after the Lyngen fjord (Old Norse: Lygnir). The name of the fjord is derived from the word logn which means "quiet", "still", or "calm".

Coat of arms

The coat of arms was granted on 11 September 1987. The arms show a black horse (a local breed called Lyngshest) on a white/silver background. The silver color symbolizes the sea and fishing industry and the horse represents the local agriculture.

Churches

The Church of Norway has one parish (sokn) within the municipality of Lyngen. It is part of the Nord-Troms prosti (deanery) in the Diocese of Nord-Hålogaland.

History

The Lyngen Church was built at Karnes in 1731, and was moved to its present location at Lyngseidet in 1740. In 1775, the church was rebuilt in its current cruciform shape, with the material from the old church used for a boathouse in Oldervik. Finally in 1840–1845, the church was renovated with a new tower, galleries, windows and panelling.

Other interesting buildings include the large wooden school in Solhov, which was built in 1924 to strengthen the Norwegian influence in this area which was largely populated by the Sami and Kven people.

During the Cold War the Norwegian Army planned to abandon Finnmark and halt the Soviets along the European route E06 highway at the choke point between the Lyngen fjord and the mountains. However, there were always great worries that the Soviets would also advance through Finland and the very sparsely defended extreme north of Sweden (north of Kiruna, south of Treriksröset) and attack the Lyngen position from the rear via Signaldalen.

Geography

The municipality is situated on the Lyngen peninsula, with the Lyngen fjord to the east and Ullsfjorden to the west. The municipal centre is the village of Lyngseidet, a pretty settlement on an isthmus that almost cuts the peninsula in the middle. Other villages include Furuflaten, which has various industries, and Svensby. Nord-Lenangen faces the open sea, and is largely a fishing village. The municipality has its own shipping company, operating the car ferries west to Breivikeidet in Tromsø and east to Olderdalen in Kåfjord meeting European route E6. There is also a road going south along the shore of the fjord connecting to the main E6 road, giving ferry-free access to the main road network.

The Lyngen peninsula is a very scenic and mountainous area, known as the Lyngen Alps, with the highest peaks in Troms county. The highest peak is Jiehkkevárri, reaching 1,833 metres (6,014 ft). Another prominent mountain is Store Lenangstind. The Strupbreen lies in this mountain range, northwest of Lyngseidet. The Lyngen Alps are presently being discovered by off-piste skiers from around the world.

[https://en.wikipedia.org/wiki/Lyngen]

Lyngens lokalitetsprosjekt

Slektsforskningsprosjekt for Lyngen.

Lyngens landsbyprosjekter

Ingen byprosjekt ennå.

Regionale lokalitetsprosjekter

Finnmark:
Alta I
Berlevåg I
Båtsfjord I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasvik I
Karasjok I
Kautokeino I
Kvalsund I
Lebesby I
Loppa I
Måsøy I
Nesseby I
Nordkapp I
Nord-Varanger I
Polmak I
Porsanger I
Sør-Varanger I
Sørøysund I
Talvik I
Tana I
Vadsø I
Vardø
Kolahalvøya:
Alakurtti I
Apatity I
Gadzjijevo I
Kandalaksja I
Kildinstroi I
Kirovsk I
Kola I
Kovdor I
Lovozero I
Mezjduretsje I
Molotsjnyi I
Montsjegorsk I
Murmansk I
Murmasji I
Notozero I
Olenegorsk I
Ostrovnoj I
Poljarnyj I
Poljarnye Zori I
Pusjnoj I
Severomorsk I
Snezjnogorsk I
Teriberka I
Tumannyj I
Tuloma I
Umba I
Ura-Guba I
Varzuga I
Vidjajevo I
Verhnetulomskij I
Zaoziorsk I
Zaretsjensk I
Zelenoborskij
Lappland:
Alatornio I
Enontekiö I
Inari I
Karunki I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemi landkommune I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Tornio I
Turtola I
Utsjoki I
Ylitornio I
Norrbotten:
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Gällivare I
Haparanda I
Hietaniemi I
Hortlax I
Jokkmokk I
Jukkasjärvi I
Junosuando I
Karesuando I
Karl Gustav-Karungi I
Kiruna I
Korpilombolo I
Luleå stad I
Nederkalix I
Nederluleå I
Nedertorneå I
Norrfjärden I
Pajala I
Piteå stad I
Piteå landkommune I
Råneå I
Tärendö I
Töre I
Älvsbyn I
Överkalix I
Överluleå I
Övertorneå I
Petsjenga:
Korzunovo I
Nikel I
Petsjenga
Songelsk I
Zapoljarnyj
Troms:
Andørja I
Astafjord I
Balsfjord I
Bardu I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Karlsøy I
Kvæfjord I
Kvænangen I
Kåfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Lyngen I
Malangen I
Målselv I
Nordreisa I
Salangen I
Sandtorg I
Skjervøy I
Skånland I
Storfjord I
Sørreisa I
Torsken I
Tranøy I
Tromsø I
Tromsøysund I
Trondenes I
Ullsfjorden I
Øverbygd

Finland og Karelen

Finland og Karelen -prosjekt

Introduksjon til Lyngen

Lyngen kommune (nordsamisk: Ivggu suohkan, kvensk: Yykeän komuuni) ligger i Troms, beliggende mellom fjordene Lyngen og Ullsfjorden. Kommunen grenser i vest mot kommunene Karlsøy og Tromsø og i øst mot Skjervøy, Nordreisa, Kåfjord og Storfjord. Administrasjonssentrum er Lyngseidet, med 854 innbyggere (1. jan. 2006, SSB).

Geografi

Lyngen kommune ligger i sin helhet på Lyngenhalvøya mellom fjordene Lyngen i øst og Ullsfjorden i vest. Kommunesenteret er Lyngseidet, hvor avstanden mellom fjordene bare er 3 kilometer.

Landskapet domineres av fjellmassivet Lyngsalpan, som også har fylkets høyeste topp Jiehkkevárri (1833 moh).

Navnet Lyngen refererer opprinnelig til fjorden Lyngen og kommer av det norrøne ordet logn som betyr «stille» eller «rolig». Fjorden er fylkets største og skjærer 85 km inn i landet.

Den 20. februar 2004 ble Lyngsalpan landskapsvernområde opprettet i statsråd. Dette sikrer et av Nord-Norges mest storslåtte og markante fjellområder for fremtiden. Verneområdet er preget av dramatiske tinder, breer, ville og trange daler og landskap som styrter fra høyfjell og rett ned i havet.

Delområder

Lyngen kommune er delt inn i følgende tre statistiske delområder (innbyggertall 2012):

  • Furuflaten og Polleidet (870)
  • Lyngseidet (1255)
  • Lenangen (901)

Delområdet Lenangen består av bygdene Jægervatnet, Selnes, Lattervik, Ravik, Lenangsøyra, Sør-Lenangen og Nord-Lenangen. Dette området ble overført fra Lyngen kommune i 1964. Før veien og bussruten kom var den eneste lokale og regional forbindelsen med omverdenen lokalbåten. 7. juli 1999 fikk ytre Lyngen sitt første hurtigbåtanløp nordover til l Skjervøy og sørover til Tromsø fra Nord-Lenangen. I Sør-Lenangen ligger legesenteret, barnhehagen, barne- og ungdomsskolen med svømmehall og gymsal og ambulansestasjon med landingsplass for ambulansehelikopter. Skolen har også egen gymsal. I området er det også kommunal tur- og skiløype. I Nord-Lenangen finner vi eldresenteret med hjemmehjelpsbase og omsorgsleiligheter.

Historie

De første tegn etter bosetning i Lyngen er fra yngre steinalder (fra 3000 år f.Kr. til år 0). I regionen derimot er de første tegn 6000 – 7000 år gamle, og finnes i Karlsøy og Tromsø kommune. De eldste skriftlige omtalene om befolkningen på Nordkalotten er fra den romerske historikeren Tacitus. I boka Germania skreve rundt år 98 e.Kr. neves et folk kalt Fenni, som antagelig var samer eller finner.

Ottar fra Hålogaland, den nordnorske høvdingen, som antagelig bodde et sted i Malangsgapet, nevner samene helt nord i landet i en beretning fra ca. år 890. Han forteller at nordafor der han selv bor er landet øde, med unntak av fiskere, fuglefangere og jegere.

Utbredt salgsfiske utviklet seg på 1100-tallet og førte til etablering av fiskevær litt seinere. De rike fiskeforekomster og gode muligheter for omsetting av fisk og import av blant annet korn via hanseatenes handelsnettverk i Europa førte til framrykking av den faste norske bosetting. I Nord-Troms vokste de første fiskevær opp på 1300-tallet på Torsvåg, Kvitnes og Karlsøy. Fra 1700 fulgte også kirkebygging med denne handelsvirksomheta. I Lyngen ble den første kirke ført opp på Karnes i 1731.

Da tyske styrker trakk seg tilbake fra Finnmark i 1944, etablerte de en ny forsvarslinje ved Lyngen, den såkalte Lyngen-linjen. Under den kalde krigen ble Frøy-linjen bygd i perioden 1980-tallet fram til 1995.

Stedet har siden årtusenskiftet slitt forholdsvis mye med fraflytting, og i perioden 2010 til 2015 var de på tredjeplass over norske kommuner med størst fraflytting (nettoflytting).

[https://no.wikipedia.org/wiki/Lyngen]

Yykeän paikkakuntaprojekti

Yykeän sukututkimusprojekti.

Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.

Yykeän kyläprojekteja

Ei vielä kyläprojekteja.

Alueen paikkakuntaprojekteja

Finnmark:
Alattio I
Etelä-Varanki I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasviika I
Kaarasjoki I
Kappa I
Koutokeino I
Lappea I
Lebespyy I
Moseija I
Paattivuono I
Pohjois-Varanki I
Porsanki I
Pulmanki I
Päärlyvooki I
Sørøysund I
Talmulahti I
Teno I
Uuniemi I
Valasnuora I
Vesisaari I
Vuoreija
Kuolan niemimaa:
Alakurtti I
Apatiitti I
Gadžijevo I
Hiipinä I
Kantalahti I
Kildinstroi I
Koutero I
Kuola I
Luujärvi I
Mežduretšje I
Molotšnyi I
Montšegorsk I
Murmansk I
Murmaši I
Nuorttijärvi I
Olenegorsk I
Ostrovnoi I
Poljarnyi I
Poljarnyje Zori I
Pušnoi I
Severomorsk I
Snežnogorsk I
Tumannyi I
Turjanperä I
Tuuloma I
Umpi I
Uura I
Varzuga I
Vidjajevo I
Ylä-Tuuloma I
Zaozjorsk I
Zaretšensk I
Zelenoborski
Lappi:
Alatornio I
Enontekiö I
Inari I
Karunki I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemin maaseurakunta I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Tornio I
Turtola I
Utsjoki I
Ylitornio I
Norrbotten:
Alakainuu I
Alaluulaja I
Alatornio I
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Haaparanta I
Hietaniemi I
Hurttalahti I
Jokimukka I
Jukkasjärvi I
Junosuvanto I
Jällivaara I
Kaaresuvanto I
Karl Gustav-Karunki I
Kiiruna I
Korpilompolo I
Luulajan kaupunki I
Norrfjärden I
Pajala I
Piitimen kaupunki I
Piitimen maalaiskunta I
Rauna I
Täräntö I
Töre I
Ylikainuu I
Yliluulaja I
Ylitornio I
Älvsbyn I
Petsamo:
Korzunovo I
Nikkeli I
Petsamo I
Suonikylä I
Zapoljarnyi
Tromssa:
Andørja I
Astafjord I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Kaivuono I
Kalsa I
Kierua I
Kvæfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Malankivuono I
Moskivuono I
Målselv I
Naavuono I
Omasvuono I
Paatsivuono I
Perttula I
Raisi I
Raisivuono I
Salangen I
Sandtorg I
Skånland I
Torsken I
Tranøy I
Tromssa I
Tromsøysund I
Trondenes I
Yykeä I
Øverbygd

Suuremmat kokonaisuudet

Suomi ja Karjala -projekti

Johdanto Yykeään

Yykeä (vanhemmissa kirjallisissa lähteissä myös Jyykeä, norj. Lyngen, pohjoissaameksi Ivgu) on Norjan kunta Lyngenin niemimaalla, Tromssan läänissä, Pohjois-Norjassa. Sen pinta-ala on 810 km², ja sen väkiluku on tammikuussa 2013 tehdyn väestönlaskennan mukaan 3 013. Kunnan keskustaajama on Yykeänmuotka eli Muotka (norj. Lyngseidet). Alue on kuuluisa huikeista merinäkymistään ja linnustostaan. Yykeän kirkko on vuodelta 1731.

Maantiede

Kunta sijaitsee pääosin nimensä mukaisen niemen pohjoisosassa sekä osittain lähes niemen halki yltävän Kjosen-lahden eteläpuolella. Kuntaa ja Lyngenin niemeä ympäröi lännessä Ullsfjorden-vuono ja idässä Yykeänvuono ja sen perukka, Storfjorden.

Kunnan ja niemen pinnanmuotoja hallitsevat paikoin jopa yli 1 800 metrin korkeuteen yltävät vuoret, jotka on nimetty ”Lyngenin alpeiksi” (Lyngsalpene tai Lyngsfjellan). Suurella osalla huipuista korkeus jää noin 1 000 ja 1 600 metrin välille. Hallitsevia laaksoja kunnassa ovat pohjoisesta etelään luettuna Nordlenangsbotn (Kvasstinddalen), Reindalen, Veidalen, Strupskardet, Russedalen, Stortinddalen, Fastdalen, Tytebærdalen, Kvalvikdalen ja Lyngsdalen.

Kyliä ja paikkoja

Itarivuono (Nordlenangen), Yykeänvankka (Furuflaten), Kariniemi (Karnes), Kolsivuopio (Kvalvik), Kuotsavuopio (Rottenvik), Yykeänmuotka eli Muotka (Lyngseidet), Muotkalahti (Kjosen), Voivuono (Pollen), Vuosvankka (Furuflaten)

[https://fi.wikipedia.org/wiki/Yyke%C3%A4]