Follow
Kiruna Locality Project
Genealogy project for Kiruna, Sweden.
Kiruna village projects
No village projects yet.
Regional Locality Projects
Finnmark:
Alta I
Berlevåg I Båtsfjord I Gamvik I Hammerfest I Hasvik I Karasjok I Kautokeino I Kvalsund I Lebesby I Loppa I Måsøy I Nesseby I Nordkapp I Nord-Varanger I Polmak I Porsanger I Sør-Varanger I Sørøysund I Talvik I Tana I Vadsø I Vardø Kola Peninsula: Alakurtti I Apatity I Gadzhiyevo I Kandalaksha I Kildinstroy I Kirovsk I Kola I Kovdor I Lovozero I Mezhdurechye I Molochny I Monchegorsk I Murmansk I Murmashi I Notozero I Olenegorsk I Ostrovnoy I Polyarny I Polyarnye Zori I Pushnoy I Severomorsk I Snezhnogorsk I Teriberka I Tumanny I Tuloma I Umba I Ura-Guba I Varzuga I Vidyayevo I Verkhnetulomsky I Zaozyorsk I Zarechensk I Zelenoborsky Lapland: Alatornio I Enontekiö I Inari I Karunki I Kemi I Kemijärvi I Kemi rural municipality I Kittilä I Kolari I Muonio I Pelkosenniemi I Pello I Posio I Ranua I Rovaniemi I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Tornio I Turtola I Utsjoki I Ylitornio I Norrbotten: Arjeplog I Arvidsjaur I Boden I Edefors I Gällivare I Haparanda I Hietaniemi I Hortlax I Jokkmokk I Jukkasjärvi I Junosuando I Karesuando I Karl Gustav-Karungi I Kiruna I Korpilombolo I Luleå town I Nederkalix I Nederluleå I Nedertorneå I Norrfjärden I Pajala I Piteå town I Piteå rural municipality I Råneå I Tärendö I Töre I Älvsbyn I Överkalix I Överluleå I Övertorneå I Pechenga: Korzunovo I Nikel I Pechenga I Songelsk I Zapolyarny Troms: Andørja I Astafjord I Balsfjord I Bardu I Berg I Bjarkøy I Dyrøy I Gratangen I Harstad I Helgøy I Hillesøy I Ibestad I Karlsøy I Kvæfjord I Kvænangen I Kåfjord I Lavangen I Lenvik I Lyngen I Malangen I Målselv I Nordreisa I Salangen I Sandtorg I Skjervøy I Skånland I Storfjord I Sørreisa I Torsken I Tranøy I Tromsø I Tromsøysund I Trondenes I Ullsfjorden I Øverbygd
Finland and Karelia
Introduction to Kiruna
Kiruna Municipality (Swedish: Kiruna kommun, Finnish: Kiirunan kunta, Norwegian: Kiruna kommune, Northern Sami: Girona gielda) is a municipality in Norrbotten County in northernmost Sweden. Its seat is located in Kiruna. It is the northernmost municipality in Sweden, and at 20,715 square kilometres (7,998 sq mi) is Sweden's geographically largest covering roughly 4.604% of its total area.
Finnish, Meänkieli and Sami have the official status of being minority languages in the municipality.
During the 20th century the mining settlement Kiruna was built in the parish of Jukkasjärvi, at that time a rural municipality in very remote territory. A so-called municipalsamhälle (which was a kind of borough established within a rural municipality to take care of some matters of urban character) was instituted in 1908. The settlement grew (it even had a tramway system) and it was decided to make it a city. On 1 January 1948 the whole parish of Jukkasjärvi was transformed into the City of Kiruna. As the vast wilderness around the town itself was included, Kiruna was at that time regarded as the largest city municipality in the world. Only a few more cities were instituted in Sweden, the last one in 1951. Instead the differences between the three types of municipalities were diminished and finally abolished altogether. In 1971 Kiruna, as all others, became a unitary municipality and at the same time merged with Karesuando.
Geography
Kebnekaise is Sweden's and Sápmi's highest mountain at 2,104 metres above mean sea level. There are more than 6,000 lakes in Kiruna municipality, Lake Torneträsk being the largest. Seven rivers run through the municipality, named Kalix River, Torne River, Lainio River, Rautas River and Vittangi River, as well as Könkämä River and Muonio River which mark the border to Finland. The untouched geography has also been noted with the establishment of Abisko National Park, by the Norwegian border, established as early as 1909.
Kirunas lokalitetsprojekt
Släktforskningsprojekt för Kiruna.
Kirunas byaprojekt
Inga byaprojekt ännu.
Regionala lokalitetsprosekt
Finnmark:
Alta I
Berlevåg I
Båtsfjord I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasvik I
Karasjok I
Kautokeino I
Kvalsund I
Lebesby I
Loppa I
Måsøy I
Nesseby I
Nordkapp I
Nord-Varanger I
Polmak I
Porsanger I
Sør-Varanger I
Sørøysund I
Talvik I
Tana I
Vadsø I
Vardø
Kolahalvön:
Alakurtti I
Apatity I
Gadzjijevo I
Kandalaksja I
Kildinstroj I
Kirovsk I
Kola I
Kovdor I
Lovozero I
Mezjduretsje I
Molotsjnyj I
Montjegorsk I
Murmansk I
Murmasji I
Notozero I
Olenegorsk I
Ostrovnoj I
Poljarnyj I
Poljarnye Zori I
Pusjnoj I
Severomorsk I
Snezjnogorsk I
Teriberka I
Tumannyj I
Tuloma I
Umba I
Ura-Guba I
Varzuga I
Vidjajevo I
Verhnetulomskij I
Zaoziorsk I
Zaretsjensk I
Zelenoborskij
Lapland:
Nedertorneå I
Enontekis I
Enare I
Karungi I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemi landsförsamling I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Torneå I
Turtola I
Utsjoki I
Övertorneå I
Norrbotten:
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Gällivare I
Haparanda I
Hietaniemi I
Hortlax I
Jokkmokk I
Jukkasjärvi I
Junosuando I
Karesuando I
Karl Gustav-Karungi I
Kiruna I
Korpilombolo I
Luleå stad I
Nederkalix I
Nederluleå I
Nedertorneå I
Norrfjärden I
Pajala I
Piteå stad I
Piteå lands I
Råneå I
Tärendö I
Töre I
Älvsbyn I
Överkalix I
Överluleå I
Övertorneå
Petsjenga:
Korzunovo I
Nikel I
Petsjenga I
Songelsk I
Zapoljarnyj
Troms:
Andørja I
Astafjord I
Balsfjord I
Bardu I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Karlsøy I
Kvæfjord I
Kvænangen I
Kåfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Lyngen I
Malangen I
Målselv I
Nordreisa I
Salangen I
Sandtorg I
Skjervøy I
Skånland I
Storfjord I
Sørreisa I
Torsken I
Tranøy I
Tromsø I
Tromsøysund I
Trondenes I
Ullsfjorden I
Øverbygd
Finland och Karelen
Introduktion till Kiruna
Kiruna kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Kiruna. Den är både den nordligaste och ytmässigt största kommunen i Sverige.
Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Lappland och gränsar i öster till Pajala kommun samt i söder till Gällivare kommun, båda i Norrbottens län. I väster gränsar kommunen till Narviks kommun i Nordland fylke, Bardu kommun, Målselvs kommun och Storfjords kommun, alla i Troms fylke i Norge. I norr gränsar kommunen till Enontekis kommun i landskapsförbundet Lappland i Finland. Gränsen till Finland följer Könkämäälven och Muonioälven. Från nordväst till sydöst rinner Kalixälven.
Administrativ historik
När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 bildades Jukkasjärvi landskommun i Jukkasjärvi socken och Karesuando landskommun i Karesuando socken.
I Jukkasjärvi landskommun inrättades 23 december 1908 Kiruna municipalsamhälle. 1948 ombildades landskommunen till Kiruna stad och municipalsamhället upplöstes. Staden var den ytmässigt största stadskommunen i landet och nummer två i världen efter Mount Isa i Queensland i Australien.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.
Kiruna kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kiruna stad och Karesuando landskommun.
Kommunen ingår sedan bildandet i Gällivare domsaga.
Historia
1642 hittades magnetit i Masugnsbyn. Malmen i Svappavaara hittas i slutet på 1640-talet eller början på 1650-talet. Det första kända malmprovet från Malmberget dateras till 1660-talet och 1696 nämns namnen Kiirunavaara och Luossavaara för första gången.
Kiruna samhälle började växa upp i slutet av 1800-talet. Kiruna ligger i Jukkasjärvi socken, som sedan urminnes tider varit hem för samer. Dessa var under 1500- och 1600-talen indelade i samebyarna Siggevaara och Tingevaara, men under 1700-talet delades dessa samebyar i fyra nya; Siggevaara blev till Laevas sameby (Kaalasvuoma) och Gabna sameby (Rautusvuoma), medan Tingevaara blev Talma sameby och Saarivuoma sameby. Området fick sina första tornedalska nybyggare under 1600-talets första hälft. Kommunens folkmängd var ringa fram till gruvbrytningen kom igång under 1800-talets sista år.
Sedan slutet på 1600-talet kände man till att området var rikt på järnmalm, men först på 1890-talet tillät gruvbrytningsmetoderna brytning i större skala. Detta bidrog till stor inflyttning till samhället. 1902 stod järnvägssträckan Malmbanan mellan Kiruna och Narvik klar, vilket underlättade malmexporten betydligt. Malmbanan invigdes officiellt av kung Oscar II den 14 juli 1903. Malmbanan elektrifierades redan 1915.
Geografi
Kiruna kommun är Sveriges nordligaste kommun och den största till ytan. Kommunen är lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans eller cirka 20 000 km². Bland landskapen i Götaland och Svealand är det bara Småland och Dalarna som är större än Kiruna kommun. Som jämförelse kan nämnas att världens största kommun till ytan är Qaasuitsup på Grönland med en yta av 660 000 km², mer än trettio gånger så stor som Kiruna kommun.
I kommunen ligger Sveriges högsta berg, Kebnekaise, som är 2 103 meter över havet (enligt mätningar under sommaren 2004). Kebnekaises nordtopp mäter 2 097 meter över havet. Från toppen av Kebnekaise kan man se ett område som motsvarar drygt nio procent av Sveriges yta. Ett halvdussin fjäll i kommunen är högre än 2 000 meter över havet.
I Kiruna kommun finns mer än 6 000 sjöar. Den största, Torneträsk, är mer än sju mil lång.
Inom kommungränserna rinner sju stora orörda älvar: Kalixälven, Torne älv, Lainioälven, Rautas älv, Vittangi älv, Muonioälven och Könkämäälven. Kiruna kommun har även den längsta strandsträckan av alla kommuner i Sverige, nämligen 16 773 kilometer.
Det finns två nationalparker inom Kiruna kommun: Abisko nationalpark och Vadvetjåkka nationalpark. Det finns även nio naturreservat, varav de största arealerna utgörs av fjällurskog.
Under sommaren är det midnattssol i Kiruna kommun nästan två månader i sträck utan att gå ned. Å andra sidan varar polarnatten 20 dygn. Från och med den 12 december till och med den 31 december gömmer sig solen under horisonten i Kiruna kommun.
Kiirunan paikkakuntaprojekti
Alakainuun sukututkimusprojekti.
Rekisteröidy paikkakuntaprojektin lisäksi suurempaan kokonaisuuteen, koko Suomen ja Karjalan sukupuuta rakentavaan Suomi ja Karjala -projektiin, sekä soveltuviin kyläprojekteihin (lista alla). Projekteihin liittyminen: kullakin projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin.
Kiirunan kyläprojekteja
Ei vielä kyläprojekteja.
Alueen paikkakuntaprojekteja
Finnmark:
Alattio I
Etelä-Varanki I
Gamvik I
Hammerfest I
Hasviika I
Kaarasjoki I
Kappa I
Koutokeino I
Lappea I
Lebespyy I
Moseija I
Paattivuono I
Pohjois-Varanki I
Porsanki I
Pulmanki I
Päärlyvooki I
Sørøysund I
Talmulahti I
Teno I
Uuniemi I
Valasnuora I
Vesisaari I
Vuoreija
Kuolan niemimaa:
Alakurtti I
Apatiitti I
Gadžijevo I
Hiipinä I
Kantalahti I
Kildinstroi I
Koutero I
Kuola I
Luujärvi I
Mežduretšje I
Molotšnyi I
Montšegorsk I
Murmansk I
Murmaši I
Nuorttijärvi I
Olenegorsk I
Ostrovnoi I
Poljarnyi I
Poljarnyje Zori I
Pušnoi I
Severomorsk I
Snežnogorsk I
Tumannyi I
Turjanperä I
Tuuloma I
Umpi I
Uura I
Varzuga I
Vidjajevo I
Ylä-Tuuloma I
Zaozjorsk I
Zaretšensk I
Zelenoborski
Lappi:
Alatornio I
Enontekiö I
Inari I
Karunki I
Kemi I
Kemijärvi I
Kemin maaseurakunta I
Kittilä I
Kolari I
Muonio I
Pelkosenniemi I
Pello I
Posio I
Ranua I
Rovaniemi I
Salla I
Savukoski I
Simo I
Sodankylä I
Tervola I
Tornio I
Turtola I
Utsjoki I
Ylitornio I
Norrbotten:
Alakainuu I
Alaluulaja I
Alatornio I
Arjeplog I
Arvidsjaur I
Boden I
Edefors I
Haaparanta I
Hietaniemi I
Hurttalahti I
Jokimukka I
Jukkasjärvi I
Junosuvanto I
Jällivaara I
Kaaresuvanto I
Karl Gustav-Karunki I
Kiiruna I
Korpilompolo I
Luulajan kaupunki I
Norrfjärden I
Pajala I
Piitimen kaupunki I
Piitimen maalaiskunta I
Rauna I
Täräntö I
Töre I
Ylikainuu I
Yliluulaja I
Ylitornio I
Älvsbyn I
Petsamo:
Korzunovo I
Nikkeli I
Petsamo I
Suonikylä I
Zapoljarnyi
Tromssa:
Andørja I
Astafjord I
Berg I
Bjarkøy I
Dyrøy I
Gratangen I
Harstad I
Helgøy I
Hillesøy I
Ibestad I
Kaivuono I
Kalsa I
Kierua I
Kvæfjord I
Lavangen I
Lenvik I
Malankivuono I
Moskivuono I
Målselv I
Naavuono I
Omasvuono I
Paatsivuono I
Perttula I
Raisi I
Raisivuono I
Salangen I
Sandtorg I
Skånland I
Torsken I
Tranøy I
Tromssa I
Tromsøysund I
Trondenes I
Yykeä I
Øverbygd
Suuremmat kokonaisuudet
Johdanto Kiirunaan
Kiirunan kunta (ruots. Kiruna kommun) on Norrbottenin läänissä sijaitseva Ruotsin kunta. Maakuntajaossa se kuuluu Lappiin. Kunnan keskustaajama on Kiiruna.
Kunnan maapinta-ala on 19 155,37 neliökilometriä (1.1.2016)[1] ja asukasluku 23 178 henkeä (31.12.2015).
Kiirunan väestötiheys on vain 1,2 asukasta neliökilometriä kohti. Koska 80 prosenttia väestöstä asuu Kiirunan taajamassa, niin suurimmassa osassa kuntaa väestötiheys jää tätäkin alhaisemmaksi.
Kunnan alueella suomella, meänkielellä ja saamella on virallisen vähemmistökielen asema. Alueella on ollut pitkään suomensukuista asutusta, mikä näkyy alueen nimistössä. Esimerkiksi Kiirunan kaupungin laidalla olevasta Luossajärvestä ja Kiirunavaarasta käytetään suomenkielisiä nimiä.
Maantiede
Kiiruna on Ruotsin pohjoisin kunta, ja pinta-alaltaan se on yhtä suuri kuin kolme maan eteläisintä maakuntaa Skoone, Blekinge ja Halland yhteensä. Yhteen aikaan Kiiruna oli luetteloissa maailman suurimpana kaupunkina pinta-alalla laskettuna. Tämä perustui tuolloin Ruotsissakin käytössä olleeseen tapaan pitää kokonaisia kuntia kaupunkeina. Tämä tapa on vieläkin käytössä Suomessa, ja sen perusteella Rovaniemeä on kutsuttu Euroopan suurimmaksi kaupungiksi.
Kiirunassa sijaitsee Ruotsin korkein tunturi Kebnekaise, korkeutta sillä on noin 2 110 metriä merenpinnasta. Kunnassa on yli 6 000 järveä, suurimpana Torniojärvi. Kunnan läpi virtaa seitsemän jokea, joiden nimet ovat Kainuunjoki, Torniojoki, Lainiojoki, Rautasjoki ja Vittankijoki, kuin myös Könkämäeno ja Muonionjoki, jotka kulkevat Suomen rajalla. Kunnassa sijaitsee Vadvetjåkkan kansallispuisto.
Vuonna 2007 kunnassa oli 1,75 km² peltoa, joten saman ajankohdan maapinta-alaan vertaamalla saadaan peltojen osuudeksi 0,009 prosenttia kunnan maapinta-alasta.
Kuntajaon kehitys
Kaaresuvannon pitäjä muodostettiin vuonna 1602 erottamalla se Ylitornion pitäjästä. Nimenä sillä oli Tornion lappalaisseurakunta, Tenoteklin seurakunta tai Enontekiön seurakunta. Pitäjä ulottui myös nykyisen Suomen alueelle. Kaaresuvannon pitäjästä erotettiin vuonna 1606 Simojärvi-niminen pitäjä, joka vuonna 1673 sai nimekseen Jukkasjärvi. Vuonna 1673 erotettiin vielä nykyisen Norjan puolella Ruijassa sijaitseva Koutokeino ja Suomen Utsjoki. Kun Suomi siirtyi Ruotsilta Venäjälle Haminan rauhassa 1809, pitäjä tuli kuulumaan kahden valtion alueeseen. Vuonna 1813 pitäjä jaettiin, jolloin Suomen osasta tuli Enontekiö ja Ruotsin osasta Kaaresuvanto. Ruotsin puoleisesta pitäjän osasta käytettiin Enontekiö (ruots. Enontekis) Kaaresuvannon (ruots. Karesuando) ohella vuoteen 1907 asti.
Kaaresuvannosta erotetusta Jukkasjärvestä tuli maalaiskunta vuoden 1862 kuntauudistuksessa. Maalaiskunnan alueella sijainneesta Kiirunan kaivosyhdyskunnasta tehtiin taajaväkinen yhdyskunta vuonna 1908. Vuonna 1948 koko maalaiskunta muutettiin Kiirunan kaupungiksi. Tuolloin se oli pinta-alaltaan Ruotsin suurin kaupunki ja toiseksi suurin koko maailmassa Australian Queenlandissa sijaitsevan Mount Isan jälkeen. Kiiruna oli yksi viimeisistä kaupungeista, joita Ruotsiin perustettiin.
Kiiruna sai nykyiset rajansa vuonna 1971, jolloin siihen liitettiin Kaaresuvannon maalaiskunta. Samalla Kiirunasta tuli kunta, koska Ruotsissa siirryttiin yhteen kuntamuotoon.
Kirkollisesti nykyisen kunnan alue on kuulunut Jukkasjärven seurakuntaan, josta vuonna 1913 erotettiin Vittangin seurakunta. Kaaresuvannon alueella sijaitsee samanniminen seurakunta.