Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.
view all

Profiles

  • Philip Iisaksson Långfors (1827 - 1868)
    Hiski Isojoki kastetut 23.4.1827 29.4.1827 Siroi bd: Isaac Brita Stina 25 Philippus : Isojoen seurakunnan arkisto - Rippikirja 1846-1855, jakso 354, sivu 358: Kärjenkoski Långfors torpare; Kansallisa...
  • Maja Gretha Isacsdotter Långfors (1820 - 1859)
    Hiski Isojoki kastetut 7.8.1820 13.8.1820 Siroi bd: Isaac Britha Stina 20 Maija Gretha : Isojoen seurakunnan arkisto - Rippikirja 1824-1830, jakso 161, sivu 159: Siroi gla gård 5/24 mtl . ; Kansal...
  • Arthur Sigfrid Gustafsson Storsjö (1885 - d.)
    Siipyy syntyneet 1876-1886 (MKO304-306) 1885 06-08 ; SSHY / Viitattu 04.03.2024 Siipyy rippikirja 1890-1900 (MKO127-146 I Aa:11-12) Sivu 281 16 Storsjö, tjenst. ; SSHY / Viitattu 04.03.2024
  • Carl Eriksson Eriksson (1841 - 1897)
    Birth: Siipyyn seurakunnan arkisto - Syntyneiden ja kastettujen luettelot 1840-1848, jakso 5, sivu 8-9: 1841; Kansallisarkisto: / Viitattu 2.12.2023 Siipyyn seurakunnan arkisto - Rippikirja 1838-1845,...

Väkommen att släktforska om befolkningen i Sideby

Den äldsta kärnbosättningen fanns i Skaftung, kyrkbyn och Ömossa. Sideby hörde till Ulfsby socken under medeltiden medan Skaftung hörde till Närpes. Gränsen melan Sideby och Skaftung går än i dag 100 meter söder om Rågålin. Sideby var en självständig kommun till år 1973 då den tillsammans med grannkommunerna Lappfjärd och Tjöck fusionerades med Kristinestad.

Då Sideby församling firade 150 års jubileum 1936 publicerades artiklar om livet i Sideby i Hufvudstadsbladet 10.10.1936 nr 270 s. 8-11 https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2211513?term=...

FÖR- OCH EFTERNAMN I SIDEBY

Utdrag ur artikeln GAMLA PERSONNAMN FRÅN SYDÖSTERBOTTEN av Prof. Carl-Eric Thors (artikeln som bilaga)

Prof. Thors konstaterar att “Från och med mitten av 1590-talet finns det allt talrikare källor från Sydösterbotten. Gustav Vasas administration krävde bl.a. jordeböcker och tiondelängder. I dem får vi lära känna tidens personnamnsskick. Det är väsentligen förnamn. Oftast omtalas personer med dopnamn och farsnamn. Dessa farsnamn var inte ärftliga: Per Svenssons söner bar farsnamnet Persson. Dessutom finns binamn, inte heller de ärftliga. Det kan vara ord som anger något karakteristiskt hos en-person, t.ex. Lång, Gammal. Djurnamn är inte sällsynta som binamn…. Den s.k. silverskattelängden 1571 kan få tjäna till belysning av tidens namnskick. I Lappfjärds by upptas 37 personer. De allra flesta har kristna namn som Per, Anders, Måns och Lasse. Till de kristna namnen bör vi också räkna de nordiska helgonnamnen Erik och Olof. Utom dessa två uppträder bara fyra nordiska namn: Björn (2 st.), Esbjörn, Håkan och Ödger.

Det förhåller sig nämligen så, att åtskilliga hemmansnamn går tillbaka på personnamn från 1500-talet; normalt brukar hemmannamn förekomma i urkunder först från och med 1600-talets slut. Namnet Ingves återgå sålunda på Ingevald. I Skaftung, där vi ju har hemmansnamnet Ingves, omtalas en Ingevald 1246. Namnet Sjuls i Härkmeri bevarar minnet av Siurd (dvs Sigurd) Olsson, som nämnes 1553. De kristna personnamnen är dock långt vanligare i hemmansnamnen. Ofta är det mycket lätt att känna igen dem: Hanses, Pellfolk och Jossfolk i Sideby är lättförståeliga..
Det är i synnerhet i de gamla kärnbyarna vi träffar verkligt åldriga hemmansnamn. Till dem kan mycket väl höra namnet Teir i Sideby och Härkrneri. Det är egentligen en gammal form för "deras", teira och har varit en beteckning för grannar: "ga till teira(s)" var detsamma som "ga till grannas" också Grannas har blivit hemmansnamn, t.ex. i Skaftung."

I artikeln FRÅN TILLNAMN TILL SLÄKTNAMN I ÖSTERBOTTNISK ALLMOGEMILJÖ (bilaga) kontaterar Prof. Blomqvist att Sideby är den sydligaste socknen i Österbotten. Den har Lappfjärd som granne i norr, Storå (fi. Isojoki) i öster, Sastmola (fi. Merikarvia) i landskapet Satakunta i söder och Bottenhavet i väster. I historisk tid har svenskt och finskt mött varandra i dessa socknar. I Sastmola och det söderom belägna Vittisbofjärd (fi. Ahlainen) har det funnits en liten svensk minoritet in på 1900-talet. Namnförrådet och dialektuppteckningar berättar att det svenska inslaget varit större i äldre tid. Förfinskningen har skett stegvis söder- och österifrån.

Gällande "Bruket av tillnamnskategorier i Sideby 1780-1930" kontaterar Prof. Blomqvist att det i Sideby förekommer fyra typer av patronymikon: patronymikon som enda tillnamn, patronymikon som mellannamn, dubbelnamnspatronymikon och ärftliga patronymikon.

Patronymikon som enda tillnamn möter man i Sidebys vigselböcker främst under årtiondena före och efter 1800. Men namnkomplexet förnamn + patronymikon är under dessa år i avtagande. Prästerna har stegvis övergått till att bokföra personerna med mera identifierande kombinationer av namn. I bruket av patronymikon som enda tillnamn föreligger en viss social variation. Flertalet av de personer som antecknas med denna typ av namnkomplex är nämligen drängar, pigor och torpare, t.ex. drängen Philip Johansson (vgb 1780) och torpardottern Caisa Mathsdr (vgb 1802).

Patronymikon som mellannamn är allmänna i Sidebys vigselböcker redan 1780-1810, förekommer rikligt under hela 1800-talet och används i stor utsträckning fortfarande 1930 såväl i vigselboken som i mantalslängden. I Sideby tas en ny typ av vigselbok i bruk 1930. Kyrkoherden i Sideby, Gabriel Erik Stenfors, fortsätter av gammal vana att skriva in patronymikon som mellannamn i den nya. Det sista paret som vigs i Sideby 1930 är backstuguänklingen Johan Viktor Johansson Lindgren och inhysesänkan Adelina Matilda Enoksdr Vikeus.

Dubbelnamnspatronymikon påträffas i vigselböckerna för Sideby. De äldsta beläggen i Sideby är från perioden 1811-40, och sammanlagt är det fråga om 42 belägg; bondsonen Johan Erik Johan Henrikson Hedkrok (vgb 1833), bonddottern Selma Josefina, Josef Reinholdsdr Lillbäck (vgb 1885),bonden Frans Henrik Werner, Josef-Henriksson, Westervik (vgb 1897)och parcellägaren Karl Algot Axel KarlEriksson Johansson (vgb 1929)

Personerna i Sideby som, när lagen om släktnamn 1921 trädde i kraft, valt ett son-namn som släktnamn är få. Säkra fall är: klockaren Johannes Andersson, backstugusittaren Josef Henrik Karlsson och fyrvakten Josef Emil Josefss. Karlsson (far och son), medåbon Frans Nelsson, backstugusittaren Sigrid Eriksson och ovannämnde parcellägaren Karl Algot Axel Karl-Eriksson Johansson.

Specilla tillnamn i Sideby bärs i slutet av 1700-talet och under förra hälften av 1800-talet av i stort sett socknarnas "högre" tjänstemän, klockarna, hantverkarna och soldaterna samt ättlingar till dessa. I Sideby påträffas redan i slutet av 1700-talet drängar med speciella tillnamn och deras antal ökar i början av 1800-talet, ungefär i takt med att prästen upphör att anteckna dem med enbart patronymikon som tillnamn. En del drängar är inflyttade och har sina speciella tillnamn med sig från annan ort, andra är tagna i Sideby. Att seden att anta speciella tillnamn spridit sig just bland drängarna i Sideby …har jag inte funnit någon rimlig förklaring till. En orsak kan möjligen närheten till Kristinestad vara och det faktum att en del drängar tjänat också i staden. Exempel på speciella tillnamn ur vigselboken för Sideby omkring sekelskiftet 1800 är följande: klockarsonen Hans Hellman (1780), drängen Michel Jacobi Söderberg (1786), jungfru Anna Elisabeth Fonselia (1788), soldaten Johan Henric Panther (1804) och sockenskräddaren Joseph Lindbäck (1809).

Merparten av de speciella tillnamn som förekommer i Sidebys mantalslängd 1930 är tvådelade. Sådana bärs exempelvis av snickaren Viktor Ivar Berglund, fiskaren Erik Emil Ekholm och bönderna Oskar Edvin Hedenkvist, Klas Forsstén, August Valter Karsström och Frans Johanss. Sandström.

De enledade och avledda svenska speciella tillnamnen i Sidebys mantalslängd 1930 utgör i det närmaste jämstora grupper, omfattande knappt ett tiotal olika namn var. Enledade är t.ex. Berg, Dahl, Lund, Till och Vräng. Bland de avledda finner man Chydenius, Molander, Nummelin, Sorell och Vallenius.

Av dessa tillnamn är vissa sådana som är allmänna på det svenska språkområdet, såsom Berglund, Ekholm, Dahl och Lund. Andra är däremot speciella för Sideby, såsom Hedenkvist och Sorell samt soldatnamnen Till och Vräng. Om namnet Hedenkvist kan nämnas att det ursprungligen togs av eller gavs en yngling Thomas Thomae från hemmanet Hedkrok, när denne 1826 skrevs in vid trivialskolan i Björneborg. Överhuvudtaget kan om de speciella tillnamnen i Sideby konstateras, att de antagits senast omkring sekelskiftet 1900 och att släktnamnslagen inte nämnvärt påverkat namnskicket.

På andra hemmansnummer skedde däremot en viss nybildning av speciella tillnamn. Hur den kunde arta sig, skall belysas med några exempel från kyrkbyn. Tillnamnen i fråga har bildats antingen 1901—-1910 eller 1911—-1920 av anteckningar i kommunionböckerna att döma.

i Sideby fanns under undersökningsperioden sammanlagt 40 olika hemmansnamn: kyrkoherdebolet Rosnäs och klockarbolet Strömsnäs undantagna. De är i nummerordning följande:
Kyrkbyn: Teir, Hanses, Lassfolk, Kars, Pellfolk, Jossfolk, Appelö, Bodman, Västerback, Högbacka, Hedkrok, Lillbäck, Norrback, Storsjö, Silverberg, Hedback, Gäddvik, Gäddträsk, Kallträsk, Badstuvik
Skaftung:Teirfolk, Grannas, Ingves, Norrgård, Demansör, Österbygd, Grankull, Sundnäs, Henriksdal, Rosenund, Långfors
Ömossa: Skogman, Öman, Öström, Heden, Västervik, Österback, Rosenback, Kivistö, Bergvik

I vigselböckerna för moderförsamlingen Lappfjärd, dit Sideby i äldre tid hörde, påträffar man från första början hemmansnamn i funktion som tillnamn. De äldsta beläggen från Sideby är från 1758, då bonddottern Maria Olovsdotter Öman "ifrån Ömåsan" och änklingen Johan Jacobsson Teir sammanvigs. På 1760-talet blir hemmansnamn som tillnamn småningom vanliga. Det betyder att de kommer i allmänt bruk något tidigare i modersocknen Lappfjärd...
I vigsellängderna för Sideby 1780-1810 antecknas av 86 vigda par nästan hälften av männen och drygt 60 % av kvinnorna med hemmansnamn som tillnamn.

Hemmansnamnen är den största tillnamnskategorin under 1800-talet, men får mot slutet av århundradet konkurrens av andra namnkategorier, framför allt av speciella tillnamn och andra bebyggelsenamn - både svenska och finska.

I Sideby är 1930 alla kyrkbyns egna hemmansnamn representerade som tillnamn förutom Gäddträsk, Högbacka, Kallträsk och Vesterback. Hemmansnamnen Norrback och Storsjö bärs rentav av fem olika familjer, Jossfolk och Teir av fyra olika. Namnen Utter och Ådgers har kommit till byn genom inflyttare från Lappfjärd, Sorila härrör från Storå. Det finska inslaget i Sideby kyrkby gör att tillnamns förrådet där är variationsrikt.

Gårdsnamn som tillnamn - Svenska gårdsnamn i tillnamnsfunktion i Sideby 1930 är bl.a. Lillteir och Storteir, Långvik, Nybond och Rosenholm. Lillteir, Storteir och ytterligare Norrteir har tillkommit vid klyvning av hemmanet Teir vid storskiftet på 1780-talet. Av dessa möter Lillteir som tillnamn ett flertal gånger i kyrkböckerna redan i början av 1800-talet, exempelvis bondedottern Maria Mathsdr Vesterback eller LillTeir (vgb 1803). Gårdsnamnet Norrteir togs som namn på en lägenhet i början av 1900-talet men kom i bruk som officiellt tillnamn först på 1940-talet. Enligt en av mina sagesman fanns det i socknen i seklets början två personer Axel Teir, och då förväxlingar uppstod beslöt familjen på Norrteir att ta gårdsnamnet som släktnamn.

Bland finska namn i Sideby, som förekommer i mantalslängden 1930 och som kan gå tillbaka på gårdsnamn (eller hemmansnamn), kan nämnas: Aho, Hirsimäki, Lamminpää, Ollila, Perätalo, Rajala, Uusitalo och Välimäki.

Lägenhetsnamn som tillnamn Då storskiftesregleringen genomfördes i Sideby 1889—-1910 tog sakägarna officiella namn på lägenheterna. Hurudana namn lägenheterna i Sideby kunde få, skall belysas med exempel från två hemman i kyrkbyn, nämligen nr 3 Lassfolk och nr 13 Hedkrok. Hemmanen skiftades kring sekelskiftet och den slutliga granskningen skedde den 18.9.1906. Av mötesprotokollet från nämnda datum framgår namnen på lägenheterna. I jordregistret registrerades de 1911. Lägenheterna och deras namn är följande:

Hemman nr 3, Lassfolk: Solgård 33 (LÄN), Forsbacka 34 (HEN), Sandström 35 (STN), Juhola 36 (GÅN el. HEN), Långvik 37 (GÅN), Dahlsback 38 (GÅN), Lassfolk 39 (HEN) och Stengård 310 (HEN)

Hemman nr 13, Hedkrok: Nordlund 131 (STN), Nybonde 132 (GÅN), Hed 133 (LÄN), Hedkrok 134 (HEN) och Rosenholm 135 (GÅN)

Av uppställningen framgår att hemmansnamnen Lassfolk och Hedkrok regelrätt återfinns på en av lägenheterna, nämligen 39 och 134. Nytagna namn är endast Solgård och Hed, vilka således klassificeras som primära lägenhetsnamn. De övriga namnen på lägenheterna existerade från förut: Nordlund och Sandström som speciella tillnamn, Hedkrok och Lassfolk som hemmansnamn i Sideby och Forsbacka och Stengård som hemmansnamn i Siikais. Långvik, Dahlsback och Nybond var levande gårdsnamn och Rosenholm ett torpnamn, belagt vid 1800-talets början. Juhola härrör från Sastmola, där det förekommer både som hemmans- och gårdsnamn.

Av lägenhetsnamnen kom Hed i bruk som tillnamn omkring 1910 och Solgård kort innan lagen om släktnamn trädde i kraft. Familjen Solgård hette ursprungligen Lassfolk efter hemmanet. Men då det råkade sig så att det i byn fanns två personer Hilma Lassfolk, beslöt den familj som hade tagit Solgård som namn på lägenheten och till vilken den ena Hilma hörde, att börja använda lägenhetsnamnet som tillnamn för att skilja de två Hilmorna åt.

Långvik och Nybonde fick också omkring 1910 funktion som tillnamn, Dahlsback förblev däremot endast ortnamn. I fallet Nybonde skall nämnas att Nybonde var jordregisterformen men som tillnamn valdes den folkliga, apokoperade formen Nybond. Gårdsnamnen från finnsocknarna hade redan när de kring sekelskiftet kom till Sideby tillnamnsfunktion.

Valet av namn på lägenheterna på de två hemmanen i kyrkbyn i Sideby visar att man i 11 fall av 13 tog ett existerande namn och att man i endast två fall skapade helt nya lägenhetsnamn. Förhållandet på de andra hemmanen i kyrkbyn och Skaftung förefaller att vara likartat. Följden är att lägenhetsnamnen som tillnamn i Sideby kom att bli färre än exempelvis i Replot.

BYARNA (Härefter under bearbetning. Var god delta)

SKAPTWAGA -> SKAFTUNG

Den första kärnbosättningen fanns i Skaftung runt 1300-talet och omnämnt första gången i skrift år 1479 i domstolsprotokoll i Stockholm då Anders Olsson från Sijdabij i Ulvsby socken tvistade med Pehr Ingeualsson från Skaptwaga i Närpes socken om ett loskinn. För mer information se bifogade artikel av Gunnar Nybond: NÄR SKAFTUNG BY TOG FORM och artikeln i Syd-Österbotten den 15.11.1938 nr 129 om Skaftungnamnen....

Det första kapellet fanns i Skaftung.

KYRKBYN

Kyrkbyn hade fyra stugun på 1600-talet: Teir, Lassfolk, Hansas och Kaars vars söner och döttrar har fortsatt att bryta upp mark utanför kyrkbyn. Henrik Simonsson och Kerstin Mårtensdotters Teirs sonson Johan Eriksson är förfader till Pellfolkarna och Appelösläkten (nybyggarhemmanen 5 och 7) och sonen Johan Henriksson till Jossfolkarna (nr 6) i Fladan. Ättlingarna till de fyra första nybyggarna har gift sig kors och tvärs under de följande århundraden så alla med rötter i Sideby är mer eller mindre släkt med varandra.

Sideby blev kapellförsamling till Lappfjärds år 1785 och år 1860 självständig församling.

Hilma Stockhammar skrev artikeln I SIDEBY PRÄSTGÅRD. Prästfrun som bestämde hur prästgården skulle byggas (Syd-Österbotten 21.3.1946 nr 34 https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2315851?term=...)

SJÄLASÖRJARE i Sideby

Kyrkoherdar

  • Henrik August Wegelius 1877-1881 (se artikeln av Hilma Stockhammar)
  • Klas Emil Hohenthal 1885-1898), under de år som han verkade som kyrkoherde i Sideby sökte han ständigt tjänster i andra församlingar. Han hade en mycket fin handstil och kyrkböckerna är ovanligt tydliga.
  • Jakob Eliel af Hällström, först tf. 1898-1905
  • Gabriel Erik Stenfors 1906-

Kaplaner:

  • Isak Fonselius 1787-1795
  • Mats Litzell 1797-1816
  • Henrik Damsten (1818-1820)
  • Per Johan Sandelin 1822-1838 - artikel Hilma Stockhammar I Syd-Österbotten 30.3.1946 nr 37 https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2316155?term=...
  • Karl Henrik Fonselius 1838-1843
  • Karl Josef Häggström 1844-1851
  • Klas Adolf Karsten 1851-1864, tjäsnten indragen

Extra ordinära

  • Mårten Kristian Vesslin, armovuodensaarnaaja 1816-18
  • Nils Henrik Chydenius, välisaarnaaja 1820-1822
  • Berndt Gustaf Ringbom, välisaarnaaja 1843-1844
  • Elias Fredrik Alcenius, välisaarnaaja 1844
  • Berndt Fredrik Nordlund, tf. kaplan 1864-1870
  • Karl Henrik Lindgren, tf. kaplan 1870-1871
  • Johan Henrik Vehmanen, tf. kaplan 1871-1877
  • Jaakko Haapanen, tf. kyrkoherde 1881-1885
  • Kustaa Fredrik Vihtinen, tf. kyrkoherde 1905
  • Aleksanteri Kulla, tf. kyrkoherde 1905-1906
  • Johannes Torsten Rafael Hartman, tf. 1906-

SIDEBY KYRKA 150 år av Emil Norrbak publicerad i Syd-Österbotten 10.10.1936 nr 79 https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2221530?term=...

LEVEBRÖDET

Vid sidan av jord- och skogsbruket har säljakten, fisket och sjöfarten med skeppsbyggnad och lotsverksamhet varit centrala inkomstkällor. Yttergrunds fyr var den högsta i Norden då den togs i bruk hösten 1892.

Ännu år 1880 hade över 90 % av invånarna svenska som modersmål. Under de följande 20 åren skedde en stor förändring. År 1900 hade 80 % svenska och 20 % finska som modersmål.

HJÄLTAR FRÅN SIDEBY

DEN FÖRSTA FRÅN SIDEBY - Lennart Hoenthals hjältesaga av Hilma Stockhammar publicerad i Syd-österbotten 17.6.1944 nr 65 https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2267495?term=...

TERVETULOA SIIPYYN - SUKUTUTKIMUSPROJEKTIIN

Tämä on sukututkimussivusto Genin Siipyy paikkakuntaprojekti. Kaikki paikkakunnalla asuneiden henkilöiden historiasta kiinnostuneet ovat tervetulleita liittymään projektiin yhteistyöntekijöiksi. Projektiin voi liittää täällä syntyneiden, asuneiden, vaikuttaneiden ja kuolleiden henkilöiden profiileja sekä valokuvia ja dokumentteja. Seuraamalla projektia saat tietoa muutoksista projektin keskusteluissa, profiileissa, valokuvissa ja dokumenteissa. Projekti on osa alueellista Pohjanmaa-projektia Pohjanmaa
Projekteihin liittyminen: projektisivulla klikkaa Toiminnot > Liity projektiin

Sijainti ja tietoa paikkunnasta

Siipyy oli Pohjanmaalla sijainnut Suomen kunta. Siipyyn kunta liitettiin 1973 Kristiinankaupunkiin. Vuonna 1972 rakennetun Siipyyn kirkon on suunnitellut Erik Kråkström.
Siipyyn pääelinkeinot olivat maa- ja metsätalous, turkistarhaus sekä kalastus, purjealusten kaudella myös laivanrakennus ja kauppamerenkulku. Kunnan syrjäisestä sijainnista, yksipuolisesta elinkeinorakenteest.a ja heikoista yhteyksistä johtuen suuri osa asukkaista joutui jo 1900-luvun alkupuolelta lähtien muuttamaan muualle. 1960- ja 1970-luvulla muuttoliike suuntautui ennen kaikkea Ruotsiin.
Siipyyn naapurikunnat olivat Isojoki, Lapväärtti ja Merikarvia.

Historia

Suuri osa Siipyyn entisen kunnan alueesta oli kivikaudella vielä meren alla, mutta muun muassa kirkon liepeiltä on löydetty pronssi- ja rautakauden aikaisia hautaraunioita. Pysyvä asutus syntyi vasta 1300-luvulla Ruotsista käsin.
Siipyyn kylä kuului alkujaan Ulvilan pitäjään, josta se siirrettiin Närpiöön hallinnollisesti vuonna 1553 ja kirkollisesti vuonna 1606; Skaftung oli alun perinkin ollut osa Närpiötä. Pian tämän jälkeen kylät tulivat osaksi Närpiöstä itsenäistynyttä Lapväärtin seurakuntaa. Siipyy muodostettiin Lapväärtin kappeliseurakunnaksi vuonna 1785 ja se itsenäistyi vuonna 1860.

Siipyyn puukirkko valmistui vuonna 1786, mutta se tuhoutui vuonna 1969 sattuneessa tulipalossa. Lapväärtin vanhin kirkko, joka oli perimätiedon mukaan rakennettu jo 1400-luvulla, sijaitsi Skaftungin kylässä.
Metsälän kylässä on Vänrikki Stoolin tarinoista tutun, Suomen sodassa ansioituneen Wilhelm von Schwerinin vuonna 1936 paljastettu muistopatsas.
Vuoden 1960 väestönlaskennan mukaan 62,5 prosenttia Siipyyn asukkaista puhui äidinkielenään ruotsia.
Siipyyn vaakunan suunnitteli Gustaf von Numers ja se vahvistettiin vuonna 1969.

Perustettiin Lapväärtin kappeliksi 1785. Sai oman kappalaisensa 1787. Emäseurakunnaksi 1860. Siipyyn kunta liitettiin 1973 Kristiinankaupunkiin.

Ruotsinkielinen nimi

Sideby

Kylät suomeksi

Back, Flada, Henriksdal, Kallträsk, Ömossa, Rosenlund, Sideby, Skaftung

Kylät ruotsiksi

Back, Flada, Heden, Henriksdal, Kallträsk, kyrkbyn, Ömossa, Rosenlund, Skaftung, Storsjö, Västervik

Wikipedian tieto: Kylät ja kulmakunnat: Siipyyssä on 3 henkikirjakylää (tieto vuodelta 1978)
Metsälä (ruots. Ömossa), Siipyy (Sideby), Skaftung, Kulmakuntia Siipyyssä ovat lisäksi: Flada, Henriksdal, Kallträsk. Kiili (Kilen), Koskenkulma, Länsikylä (Fissjas), Pakankylä (Back)

Naapuriseurakunnat

Isojoki, Lapväärtti, Merikarvia

Lähde: http://hiski.genealogia.fi/seurakunnat/srk?CMD=SRK&ID=490&TYPE=HTML...
https://fi.wikipedia.org/wiki/Siipyy

Paikkakuntaprojekti aloitettu 01.09.2017.

Pohjanmaa

media.geni.com/p13/16/c7/97/3c/53444844e0eea663/pohjanmaa_large.jpg?hash=0fc651d4abf13e4137ba6fd7f27b24264fcd7401cbfa93a65bd4b9eb6acec51a.1709711999

Alueellinen projekti Pohjanmaa

Paikkakuntaprojektit

Etelä-Pohjanmaa:
Alahärmä I Alajärvi I Alavus - Alavo I Evijärvi I Ilmajoki - Ilmola I Isojoki - Storå I Isokyrö - Storkyro I Jalasjärvi I Jurva I Karijoki - Bötom I Kauhajoki I Kauhava I Kortesjärvi I Kuortane I Kurikka I Lappajärvi I Lapua-Lappo I Lehtimäki I Nurmo I Peräseinäjoki I Seinäjoki I Soini I Teuva - Östermark I Töysä I Vimpeli - Vindala I Ylihärmä I Ylistaro I Ähtäri - Etseri I

Keski-Pohjanmaa:
Halsua I Himanka I Kaarlela I Kannus I Kaustinen I Kokkola I Kälviä I Lestijärvi I Lohtaja I Perho I Toholampi I Ullava I Veteli I

Pohjanmaa:
Alaveteli - Nedervetil I Bergö I Jepua - Jeppo I Kaskinen - Kaskö I Koivulahti - Kvevlax I Korsnäs I Kristiinankaupunki - Kristinestad I Kruunupyy - Kronoby I Laihia - Laihela I Lapväärtti - Lappfjärd I Luoto - Larsmo I Maalahti - Malax I Maksamaa - Maxmo I Munsala I Mustasaari-Korsholm I Närpiö-Närpes ja Ylimarkku - Övermark I Oravainen - Oravais I Pedersöre I Petolahti - Petalax I Pietarsaari - Jakobstad I Pirttikylä - Pörtom I Purmo I Raippaluoto - Replot I Siipyy - Sideby I Sulva - Solf I Teerijärvi -Terjärv I Uusikaarlepyy - Nykarleby I Vaasa - Vasa I Vähäkyrö - Lillkyro I Vöyri - Vörå I Ähtävä - Esse I

Pohjois-Pohjanmaa:
Alavieska I Haapajärvi I Haapavesi I Hailuoto - Karlö I Haukipudas I Ii I Kalajoki I Kempele I Kestilä I Kiiminki - Kiminge I Kuivaniemi I Kuusamo I Kärsämäki I Liminka - Limingo I Lumijoki I Merijärvi I Muhos I Nivala I Oulainen I Oulu - Uleåborg I Oulujoki I Oulunsalo I Paavola I Pattijoki I Piippola I Pudasjärvi I Pulkkila I Pyhäjoki I Pyhäjärvi I Pyhäntä I Raahe - Brahestad I Rantsila I Ranua (on myös projektissa Lappi, Norrbotten & Finnmark) I Rautio I Reisjärvi I Revonlahti - Revolax I Saloinen I Sievi I Siikajoki ja Ruukki I Siikalatva I Taivalkoski I Temmes I Tyrnävä I Utajärvi I Vaala I Vihanti I Yli-Ii I Ylikiiminki - Överkiminge I Ylivieska I