The profile you requested has been merged into this profile.
Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.
Follow

Svenska apotekare

Project Tags

Top Surnames

Andersson, Berg, Bergström, Carlsson and 16 others
view all

Profiles

  •
    Isak Garp (1807 - 1849)
    Apotekare. Provisor. Ogift. - - - Länk till sidan i födelseboken (Mariestad 1807), sid. 218:
  • Gustaf Georg Härstedt (1860 - 1924)
    Apotekare. Farm.stud-examen den 1879.09-09. År 1880 noterad som provisor. Utvandrade till Amerika. Var anställd vid ett apotek i Brooklyn. (Källa: bland annat "Swedish Pharmacoist6s in America" ...
  • Lars Vilhelm Hofman-Bang (1873 - 1946)
    Apotekare Avlade apotekarexamen 1897 och tjänstgjorde på flera apotek i Stockholm och Göteborg. År 1932 fick an priviliegium för apoteket Gasellen i Aspudden. Han drev också en droghandelsrörelse för ...
  • Erik Ragnar Håkansson (1885 - 1963)
    Apotekare. Studentexamen i Växjö 1906, farm. kand.1909 efter elevtjänstgöring på apoteket i Ystad 1906-1908. Apotekareexamen 1913. Tjänstgjorde på apoteket Lejonet i Stockholm och Lejonet i Växjö. Pr...
  • Eric Mauritz Hådén (1819 - 1850)
    Apotekare - provisor. Ogift. - - - Länk till sidan i födelseboken (Hudiksvall 1819), bild 93: Länk till sida i husförhörslängd (Hudiksvall 1819-1924), sid 149: - - - I Dödbok 9 står han me...

Projektets syfte är att samla kunskaper om apotekare och apotekares villkor genom tiderna i Sverige. Med "Sverige" menas här de områden som varit under svenskt inflytande. Dvs bland annat under lång tid även nuvarande Finland, delar av Baltikum, och under tider även delar av norra Tyskland. Från början rekryterades utbildade apotekare från Tyskland, men dessa var verksamma i alla områden runt Östersjön och det har varierat över tiden från vilket lands ledning de skulle inhämta nödvändiga tillstånd för sin verksamhet.

Den som är kunnig om villkoren för att bli apotekare är välkommen att här skriva lite om det. Och den som vet att någon person som finns inom Geni är apotekare är välkommen att koppla den personen till detta projekt. Projektets apotekare (och farm. kand. och farm. studiosi) ska vara offentliga profiler, så att intresserade läsare kan följa apotekarens ursprung, sociala liv och yrkesliv.

Apotekarsocieteten

Alla apotekare i Sverige måste tillhöra Apotekarsocieteten, som inrättades år 1821. Dess syfte är

»att befordra farmaciens utveckling, bereda närmare samband, mellan dess idkare, bevaka dessas intressen, lämna understöd åt behöfvande apotekare samt deras änkor och barn äfvensom genom gåfvomedel, stipendier eller, på annat dylikt sätt uppmuntra dem, som ägna sig åt farmacevtiska studier».

Apotekaresocietetens direktion har sitt säte i Stockholm.

Yrkessymboler

Ett yrkesemblem har sen antiken varit en bägare omslingrad av en orm som sprutar etter i kärlet, som vi valt en stiliserad avbildning för att symbolisera detta projekt. Ormen är gemensam med läkare då apotekares verksamhet från begynnelsen ingick i läkares uppgifter. Läkarna tillhandahöll och sålde de läkemedel som deras patienter behövde, men genom århundraden förändrades detta till att en specialiserad yrkesgrupp, apotekarna, skötte handeln med läkemedel medan läkare ordinerade och förskrev på recept vad de sjuka behövde för bot och lindring.

Det svenska Farmacihistoriska sällskapets tidskrift har namnet "Unicornis", enhörning, som är en av de symboler apotekarna har använt för yrket.

Till medeltida föreställningar hörde att enhörningens horn hade magiska läkedomsegenskaper och i ett sådant horn kunde dricksvatten renas och gifter neutraliseras. Som symbol för apotekare passade enhörningen utmärkt då de kunde förvandla giftiga växter till läkemedel.

Länk till Farmacihistoriska Sällskapet på Apotekaresocietens hemsida.

Apotekare genom tiderna

Under 1600-talet anlades i Sverige 27 apotek, under 1700-talet 68 och under första hälften av 1800-talet 50. Antalet apoteksinrättningar av olika art var vid början av 1876 tillsammans 231. (se Projekt Svenska Apotek 1500-1921).

Apoteksrörelse fick bara bedrivas av den som fått kungligt så kallat apoteksprivilegium. Fram till 1834 räknades dessa privilegier som sälj- och köpbara realtillgångar. Från detta år infördes förbud mot sådan handel mellan apotekarna och privilegiebreven blev personligt knutna till enskilda apotekare. Endast män och den som avlagt högre farmaci-examen och avgett ed inför Sundhetskollegiet beviljades privilegium att på en bestämd ort få bedriva apotek. Apotekare blir han först efter erhållet apoteksprivilegium. Förestår han annans apotek, är han provisor. I dagligt tal kallades varje examinerad farmaceut apotekare. Under lärlingsåren undervisades pojkarna teoretiskt och praktiskt på det apotek de anställts på. De fick därpå avlägga ett prov vid Sundhetskollegiet och kunde därefter antas, som studeranden vid Famaceuptiska institutet, som Apotekarsocieteten inrättat för vidare teoretisk utbildning av de anställda ynglingarna. Därigenom fick de möjlighet till den högre examen.

Regleringen av läkemedelsförsäljningen till allmänheten tog sin början vid 1500-talets mitt i Sverige. Människor har naturligtvis använt läkemedel innan dess också, men med renässensen och nationalstaternas grundande tog en reglering vid och kungamakten började ge tillstånd, så kallade privilegier, för enskilda särskilt utbildade att alls få sälja sina produkter. Detta projekt är avgränsat till tiden 1500 — 1900 utan en skarp gränsdragning mellan de olika seklerna. Från början titulerades endast de apotekare, som ägde apoteksrörelsen och dess privilegie. Vi har, särskilt på gränsen mot 1900-talet anpassat projektets register så att även de som var födda under senare 1800-talet och avlade apotekarexamen, men aldrig köpte något eget apotek för privat ägande är medtagna i projektet. Dels hade kongl. majt. 1823 beslutat att privilegiesystemet skulle upphöra och apoteken inte längre vara säljbara som vilken annan handelsverksamhet som helst. Dels hade antalet fortfarande säljbara apotek minskat kraftig till sekelskiftet 1900, men apotekarna bedrev rörelsen ändå. I ett fåtal fall som ägare, men vanligen som anställda med samma utbildning som de tidigare ägarna.

Vi har också valt att ta med apoteksutbildade som arbetade på apotek, från sina första elevår till en kanske förtida död. Apotekarutbildningen krävde kapital för studietiden och många fick efter avlagd farm. studiosi (alt. farm. kand.)- examen fortsätta som underordnade anställda och de hade säkert närt en dröm om en apotekarexamen. Ibland kom familjebildning in i bilden som hinder, men även brist på kapital och slutligen sjukdom och förtida död kunde hindra att karriären fullföljdes. Om en person sitt liv ägnat sin gärning åt apoteksbranschen är de medtagna i projektet.

En ytterligare anledning till denna flytande gräns är att alla kvinnor, som avlade apotekarexamen inte skulle komma med i detta projekt, eftersom det är först på 1890-talet de alls fick tillgång till rätten att antas som elever, fick avlägga examen och studera vidare till apotekare. Deras möjligheter att äga och vara driftsansvariga för ett eget apotek var i praktiken ingen. Det är ändå av intresse att dessa pionjärer bland yrkeskvinnor är med i detta projekt, där det geneaologiskt tydligt framgår att apotekardöttrar var bra äktenskapspartners för unga män utan kapital men i behov av ett eget apotek. Apotekardöttrar var de första som antogs som elever och fick tillgång till examensmöjligheterna till apotekare, men de fick inte apoteksprivilegium och det dröjde många decennier till innan de fick självständigt fick förestå "sina" apotek. Vanligen fanns en make med apotekarexamen, som hade företräde till denna högre position om makarna tillsammans hade en verksamhet.

Från 1 januari 2000 måste apotekare och receptarier ha en formell legitimation från Socialstyrelsen för att få utöva dessa yrken.

Källor och litteraturtips

  • Ahlberg, Karl Den svenska farmaciens historia, 1908 Tillgänglig scannad på Projekt Runeberg.
  • Bergström, Eva Apotekaren & hans hus. Om 1700-talsapotekaren Johan Christian Georgii och apoteket Kronan i Stockholm. Apotekarsocitetens Förlag, Stockholm, 1991. (ISBN 91-86274-37-6). I Bergströms bok om Georgii finns en omfattande litteratur- och källförteckning för den som önskar fördjupa sig ytterligare i denna samhällssektor.
  • Brun, Julius, Min Lefnadsbeskrifning af Julius Brun. Nyutgåva 2008 av barnbarns barnbarnet Agneta Lundeberg. ISDN 978-91-633-2458-1 agneta.lundeberg@telia.com
  • Bruzelius, Anders Johan (redaktör/utgivare) Sveriges apotekare-historia ifrån konung Gustaf I:s till närvarande tid, enligt uppdrag af Apotekare-societeten utg. af A. J. Bruzelius. Ny följd. Stockholm, 1878-1881. Svenska 648 s. Libris
  • Eleonora-Posten, Lovö Hembygdsförening. Tema-nummer om medicin, nr 2-3, september 2008, årgång 17
  • Eklund, Leif H., Apoteken på Norrmalm, 2012
  • Ekström, Stig Föreläsning om apoteken i Västerås, 2005-10-26
  • Engström, Stina Apotekare Carlssons Enka - en levnadsskildring, 1994, Farmacihistoriska sällskapet och Apotekarsocietetens förlag, Stockholm. ISBN 91-86 274 58 9
  • Göteborgs kvinnohistoriska bibliotek har scannat och utgivit tidskriften Idun där Nr 38, 1903 innehåller en porträttsamling på alla de kvinnor i Sverige som då avlagt apotekarexamen. Denna samling och en liten artikel var med anledning av apotekare Märtha Leths högtidsdag.
  • Hildebrand, Albin ed., Svenskt porträttgalleri, vol. XXVI Register, 1913. Hasse W. Tullbergs förlag, Stockholm.
  • Hildebrand, Albin ed., Svenskt porträttgalleri, XVIII Apotekare, 1907. Hasse W. Tullbergs förlag, Stockholm.
  • Hjelt, Otto E. A., Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812, tredje delen. Helsingfors centraltryckeri, Helsingfors 1893. PDF Alla tre delarna scannad av Yale university, medical library och upplagda med OCR-tolkning på Projekt Runeberg i april 2012.
  • Höjeberg, Pia Kisa Mor. En läkekvinnas levnadshistoria, Gidlunds bokförlag, Hedemora,1990
  • Kullberg, O., utgivare, Svensk Apotekarkalender 1942. Sveriges apotekarkår i ord och bild., O. Kullberg förlag, Mjölby.
  • Levertin, Alfred m. fl, Sveriges apotekarhistoria från konung Gustav I:s till närvarande tid, 7 vol. till 1971 med olika utgivare för skilda tidsperioder på Apotekarsocietetens uppdrag. För närmare information se Libris. **Del 1 (1910) finns digitaliserad och tillgänglig på Universitetsbiblioteket i Düsseldorf.
  • Nordin, Isidor, Medlemmar af apotekarekåren - porträttsamling med biografier sammanställd 1899, Malmö.
  • Nyblaeus, Claes Gudmund, "Om apoteksväsendet i Sverige", 1844.
  • Olsson, Nils William. Swedish Pharmacists in America, 1840-1907. In Swedish American Genealogist (Swenson Center, Augustana College, Rock Island, IL), vol. 11:2 (June 1991), pp. 147-174.
  • Renström, Alfred Emanuel, Apoteket i Hör, 1915, i Farmacevtisk revy.
  • Sacklén, Johan Fredrik Sveriges apotekare-historia, ifrån konung Gustaf I:s till närvarande tid Sveriges apotekare.historia, 1833
  • Sebardt, C. Fr. Wilhelm, Studier i svenskt apoteksväsen, Nordisk Bokhandel, Stockholm, 1914. (enligt Libris är fadern författare).
  • Sebardt, C. Fr. Wilhelm De s. k. apoteksarrendena : deras natur och lagenlighet : en undersökning, Stockholm, 1911.
  • Sjöberg, Nils Porträtt af svenska läkare och apotekare, Svenska läkaresälskapet, Stockholm, 1910, del 1. (Detta är en förteckning med beskrivningar av förekommande porträtt i Svenska Medicinsk-Historiska sällskapets samlingar av porträtt och byster. Verket innehåller inte porträtt, men kan vara en hjälp att finna porträtt över enskilda personer).
  • Strokirk, Oscar Fredrik, Kultur- och personhistoriska anteckningar. Del 1. 1915. sid. 203-215, Ätten von Aken. Artikeln publicerad på Projekt Runeberg.
  • Öfverberg, Frans Josef Libris Farmaciens historia, en kortfattad version, 1905 och Svenska apoteksinrättningar för ett halvsekel sedan, 1907
  • Borghmästare och Rådhz stadga öfwer köphandelen uthi Stockholm. Anvisningar för handeln i Stockholm från 1 januari 1641 om vilka varor olika handelsmän, även apotekarna, respektive fick saluföra inom staden, finns som Pdf-dokuemnt på Stockholmkällan.
  • Projekt Runeberg Nordisk familjebok, 1800-talsutgåvan.
  • Projekt Runeberg Statskalendern 1908, avsnittet om Apotekarestaten.
  • Projekt Runeberg Statskalendern 1925, avsnittet om Apotekarestaten.
  • Projekt Runeberg Svenskt porträttgalleri del 18]

Alfabetisk förteckning över apotekare
English (US)   eesti   Svenska   Español (España)   Français   עברית   Norsk (bokmål)   dansk   Nederlands   Deutsch   »
To enable the proper functioning and security of the website, we collect information via cookies as specified in our Cookie Policy. Geni does not use any third-party cookies.